"Vi försöker sprida kunskap till en bred allmänhet", säger Rickard Bracken, generalsekreterare för den ideella organisationen Suicide Zero.
I fjol såg 1569 människor i Sverige ingen annan utväg än att ta sitt liv.
– Det är sju gånger fler än antal människor som dödas i trafiken. Ett stort samhällsproblem, konstaterar Rickard Bracken, generalsekreterare för Suicide Zero, en ideell organisation som jobbar för ett samhälle utan självmord genom att ständigt lyfta frågan, identifiera samhällsbrister, stötta forskningen och sprida kunskap.
Trots det stora antalet finns det ingen nationell strategi för vem som bär ansvaret för att hjälpa dem som är i riskzonen eller ta hand om de som står kvar när någon tagit sitt liv.
– En del regioner har byggt upp en organisation för omhändertagande, på andra håll i landet är man inte överens om det är hälso- och sjukvården eller kommunerna som ska bära ansvaret. Men det här är ett ansvar som bör ligga inom regionerna.
Rickard Bracken understryker att det sällan finns enkla förklaringar bakom ett självmord, men det finns särskilda risker för unga.
– En grundförutsättning för att inte vara i riskzonen är att kunna gå ut skolan med godkända betyg, komma ut i arbete, skapa en egen ekonomi och ta en plats i samhället. Den här typen av dödlighet bland unga kallas hopelessness in dispair och betyder att de tar sitt liv när de känner att det inte är någon idé, det finns inget hopp. Därför måste vi skapa förutsättningar för att det ska finnas en mening. Utanförskapet är farligt.
Suicide Zero vill också att det ska bli lika väl känt bland allmänheten hur man pratar med någon som mår dåligt som hur man gör hjärt- och lungräddning.
– Ett viktigt område där det krävs utveckling är också stödet till efterlevande, eftersom de själva blir en riskgrupp för självmord när de drabbats av det.
"Vi behöver en vård av hög kvalitet för dem som är i kris så att de kan få hjälp direkt", säger Rickard Bracken på Suicide Zero. (Bilden är tagen i ett annat sammanhang.)
Det är lätt att skuldbelägga anhöriga efter att någon tagit sitt liv. Men Rickard Bracken poängterar att det inte går att se på någon att hen har planer på att ta sitt liv.
– Men om du som anhörig känner en oro, ställ raka frågor: Har du tankar på självmord? Finns det en plan? Finns det en tidpunkt? Om det är ja på alla de frågorna är läget akut, då ska du ringa 112.
Det har också visat sig i studier att den som har lätt att prata om sina känslor löper mindre risk att avsluta sitt liv.
– Det är en skyddande faktor. Därför får alla föräldrar till 9-åriga barn vår bok Livsviktiga snack, så att de kan börja tidigt med att hjälpa sina barn att prata om känslor.