19 år gammal klev Tommy Lundqvist in på Trosa tryckeri och blev anställd nummer två. Året var 1968 och företaget hade precis gått över till off press.
– Varken jag eller chefen visste hur det fungerade. Så vi fick gå på kurs i Stockholm för att lära oss, säger Lundqvist.
Sedan blev det 45 år på företaget – som senare blev Vitt Grafiska. Torsdagens konkursbesked var tungt för Tommy Lundqvist, som är pensionär sedan tre år tillbaka.
– Det är inte kul. Jag har många gamla arbetskamrater som är kvar. Det känns tungt, säger han och fortsätter:
– Jag har fortfarande kvar väldigt starka känslor för företaget även om jag gått i pension.
Under sin yrkeskarriär fick han uppleva tryckeribranschens glansdagar. När produkterna strömmade ut ur tryckeriet på 70- och 80-talet.
– Det var en väldigt roligt att jobba på. Vi hade en stuga på Öland och en i fjällen. Vi fick även flyga helikopter med kunder och utvecklades i rätt riktning.
När Trosa tryckeri var som störst var det drygt 80 anställda i Trosa. Som en av kommunens största arbetsgivare är det svårt att inte se företagets betydelse.
– På 80-talet flyttade vi in i nya lokaler vilket gjorde att vi fick ett stort uppsving. Allt blev mer effektiviserat och företaget var väldigt lönsamt.
En annan sak som han tror bidrog till Trosa tryckeris framgång var hur man tog hand om stadens ungdomar.
– Vi hade lärlingar som fick lära sig ett yrke. Man sätter unga i arbete som till en början får lägre löner, men kommer in på arbetsmarknaden. Det är ett system jag tror på.
Men innan Tommy Lundqvist gick i pension fick han även se hur både företaget och hela branschen fick det tuffare.
– Efter år 2000 började det gå knackigare. Vi var ledande inom kvalité, men efter det kom andra ikapp oss och vi tvingades endast konkurera om priset.
Trots torsdagens tuffa konkursbesked är Tommy Lundqvist ändå optimistisk inför framtiden.
– Min spontana tanke är: "Klart det måste gå att driva vidare". Det finns så många bra kunder att det vore vansinne att inte fortsätta, säger han och fortsätter:
– Men först måste någon städa upp företaget innan man kan gå vidare. Att det ska leva vidare är min förhoppning.