Lars Öhman växte upp i Piteå på 1960-talet. Där fick han följa med en fiskhandlare för att försöka sälja varorna och ända sedan dess har han fängslats av torgförsäljningslivet.
– Om jag är hemma för länge börjar jag känna mig rastlös, likt en sjöman som längtar efter att åka ut igen.
Lars bor utanför Norrtälje, och vanligtvis brukar hans somrar bestå av att resa runt i landet och bedriva torgförsäljning, men under pandemin har han tvingats vidta annorlunda åtgärder.
– Vi är beroende av marknader. Eftersom alla har ställts in i år, har vi behövt arrangera försäljning på egen hand, säger han.
Intill Lars på Trosa torg står även Cerry Sandberg, som till vardags bor i södra Stockholm. Han har arbetat med torgförsäljning i över trettio år och säljer tillsammans med sin fru Inger Lundevall Sandberg exempelvis godisremmar i flera olika smaker och kulörer.
Cerry håller med Lars om att det är en särskild livsstil som präglar yrket.
– Det uppstår lätt en gemenskap torgförsäljare emellan och man hjälper varandra. Om man en gång har börjat med det här är det svårt att sluta, säger Cerry.
För Cerry började det hela i Bredäng i början på 1970-talet när han var 19 år och stod och sålde potatis och ägg på torget.
Sommarsäsongen i Trosa har enligt Cerry och Lars varit helt godkänd, även fast den också har varit osäker och ansträngd.
– Fast osäkerheten är också en del av lockelsen i det här yrket, säger Lars.