1 mars 2022. En vecka efter Rysslands invasion av Ukraina samlas flyktingar vid en gränsövergång i södra Polen, i väntan på att bussas vidare till för dem då okända mål.
I februari 2022 kulminerade vad som beskrivits som den farligaste politiska situationen i Europa sedan andra världskriget: Ryssland inledde ett storskaligt militärt anfall mot Ukraina.
I maj hade 5,9 miljoner människor tvingats lämna Ukraina sedan krigsutbrottet. 36 400 har kommit till Sverige, varav 32 800 beviljats tillstånd enligt massflyktsdirektivet.
– I Trosa finns för närvarande 61 ukrainska flyktingar, sa socialchefen Lisbeth Lampinen i Trosa då.
Den siffran motsvarade fyra flyktingar per 10 000 invånare, vilket är högre än antalet flyktingar som var registrerade i kommunen vid flyktingvågen i slutet av 2015. Samtidigt har det kommit betydligt färre än Migrationsverket först hade räknat med.
Den 1 juli 2022 trädde en ny lag i kraft. Det efter 2015, då regeringen ville ha en bättre fördelning av asylsökande i landet. Det ledde till att kommunerna själva nu mer ska ordna boenden till dem som flytt Ukraina. Fördelningstalen som Migrationsverket tagit fram baseras på bland annat befolkning, arbetsmarknad och hur många nyanlända som kommunen redan tagit emot.
Flest flyktingar per 10 000 invånare i Sörmland har nu, enligt Newsworthys beräkning av Migrationsverkets siffror, Strängnäs med 229 personer – därefter kommer Trosa med sina 71 flyktingar. I övriga kommuner är siffrorna följande: Eskilstuna 324, Nyköping 200, Katrineholm 94, Flen 79, Gnesta 51, Vingåker 31 och Oxelösund med 14 personer.
I dag har Trosa kommun 71 personer från Ukraina, enligt nya siffror från Migrationsverket. Det är en summa som Lisbeth Lampinen inte känner igen.
– Det som vi ser hos oss är att det är 45 personer, de andra vet jag inte var de är, säger hon.
Enligt lagen har de ukrainska medborgarna rätt att leta efter bostad själva, något Lisbeth Lampinen tycker är bra. Hon tycker också att personerna som kommit har berikat Trosa.
– Det är trevligt att de kommer hit, trots de tragiska omständigheterna. Jag hör att de här personerna är med i olika sammanhang vilket är kul. Vi hade till exempel en klädinsamling i våras och vi ser att de går till Svenska kyrkan. Det skapar ju en samhörighet.
I våras fick kommunen väldigt mycket samtal om boende och barn som skulle in i grund- och gymnasieskolan.
– Det har minskat nu, så de har nog etablerat sig, säger Lisbeth Lampinen.