Malin Eriksson och Anneli Bradley på fritidsgården, tycker att föräldrarna har ett stort ansvar. "Det är mycket inte mitt barn, det är ditt barn, det måste föräldrarna inse", säger Malin Eriksson.
– För oss är inte de här siffrorna särskilt överraskande. Det är inte så att vi ser det. Men vi hör om det, säger Anneli Bradley, fritidsgårdschef på Trosa kommun som jobbat 18 år på fritidsgårdarna i Trosa.
Trosa kommun sticker ut jämfört med de andra kommunerna i Sörmland. I Gnesta uppgav sju procent av flickorna i årskurs sju att de kände någon de kunde köpa narkotika av. I Trosa är motsvarande siffra 32 procent. Bland killarna i årskurs sju är det 17 procent i Gnesta och 26 procent i Trosa. Totalt uppger 29 procent av Trosas sjuor att de vet hur de kan få tag i droger.
En av anledningarna till att Trosa sticker ut kan vara att ungdomarna har förhållandevis mycket pengar. Det menar Anneli Bradley och hennes kollega Malin Eriksson, som arbetat på fritidsgården sedan 2015.
– En av anledningarna till att det skiljer sig är den socioekonomiska statusen mellan kommunerna. Knark i den här kommunen är inte dyrt och knarket följer pengarna, det är ganska logiskt. En del föräldrar, inte alla, jobbar mycket och blir lite frånvarande. Då kan det bli så att matpengarna hamnar fel och det är därför som Trosa sticker ut, säger Malin Eriksson.
Men det är inte bara att ungdomar i Trosa har tillgång till pengar som är anledningarna till att siffrorna i Trosa sticker ut. Ungdomar i Trosa rör sig mellan de näraliggande städerna, enligt Anneli Bradley. I årskurs sex och sju får ungdomar åka till Stockholm och Södertälje för att exempelvis shoppa.
– Våra ungdomar är väldigt mobila, de sätter sig på bussen eller tåget och åker till de större städerna. Man ska komma ihåg att tonåringar är nyfikna på allt. Vill man testa något olagligt, då är det inte så svårt, säger Anneli Bradley.
Tidningen har pratat med flera högstadieungdomar. Alla säger att de känner någon som knarkat eller att det vet hur de skulle få tag i droger.
– Det är jättevanligt, alla känner någon. Jag skulle kunna peka ut fem stycken som jag vet har testat. Skulle jag vilja kan jag få tag i droger inom en timme, säger en elev som tidningen pratat med som vill vara anonym.
Vilken typ av droger är vanligast?
– Det är mest grönt eller brunt (marijuana och hasch, red anm), säger en annan elev.
Fritidsgårdarna i Trosa och deras personal har ett gott rykte. Det gör att ungdomarna vågar anförtro personalen saker som de normalt inte gör till andra vuxna, berättar Anneli Bradley.
Det är en bild som delas av fritidsgårdspersonalen. De säger även att de får höra att ungdomar använder sig av tabletter.
– Jag skulle inte säga att alla vet någon. Men 80 procent vet i alla fall hur de skulle göra för att få tag i droger. Det som är vanligast är olika typer av cannabis och tabletter, det är inte de tyngre drogerna, säger Anneli Bradley.
För att komma tillrätta med problematiken kring droger och narkotika finns det sedan flera år en samverkan i Trosa kommun mellan fritidsgårdarna, kommunen, skolan, socialtjänsten och polisen. Man har bland annat bjudit in till föräldrakaféer. Men uppslutningen har inte varit så bra. Är det något både Anneli Bradley och Malin Eriksson önskar är det att fler föräldrar kommer till föräldrakaféerna.
– Vi upplever inte att man ifrågasätter sina barn, man måste göra det. Tonåringar i dag lever sina liv på sociala medier, kolla igenom ditt barns mobil. Du får göra det som förälder. Vi pratar om sådant här på föräldrakaféerna som varit jätteuppskattade av de som kommit. Men som mest har vi haft 40-50 föräldrar, de måste komma många fler. Det tror jag är rätt väg att gå, säger Anneli Bradley.