Trosa kommuns låneskuld ligger enligt årsredovisningen oförändrad sedan förra året på 460 miljoner kronor. På grund av inflyttning har låneskulden däremot minskat per invånare med knappt 700 kronor, till 38 086 kronor. I diskussioner kring budgeten har minskad investeringstakt framhållits som den viktigaste prioriteringen för att inte låneskulden ska öka ytterligare. Men frågan är hur rimligt det är med tanke på kommande investeringar. Bland annat avsätter kommunen medel för investeringar i infrastruktur för Ostlänken med det planerade Resecentrum i Vagnhärad.
– I år minskade investeringstakten rejält och vi har några år till med lägre investeringar. Därefter börjar det krävas nya investeringar. Men vi har ju till exempel inget startdatum på Ostlänken, säger Trosas kommunalråd Daniel Portnoff (M).
Trosas låneskuld är den högsta i länet. Men strategin är inte att beta av skulden, utan att se till att lånen går till investeringar och infrastruktur istället för till verksamhet menar Portnoff.
– Det har vi gjort. För varje krona i lån har vi åtminstone två kronor i tillgångar. Detsamma gäller vårt bostadsbolag. Vi är en växande kommun och på lång sikt blir det billigare för medborgarna att vi äger våra fastigheter än hyr dem, säger han.
Även oppositionsborgarrådet Ann-sofie Soleby Eriksson (S) tror att det är svårt att helt undvika nya lån.
– För att få ner skulden finns det ju två sätt för att amortera, antingen genom att ta ut högre skatt eller ta från resultatet. Men nu är det ju prio på medfinansiera Ostlänken och Resecentrum och där måste vi ju visa att vi vill vara med. Men visst oroar vi oss för låneskulden eftersom det gör oss sårbara för räntehöjningar, säger hon