Att kunna bo kvar vid stallet är en av anledningarna till att Eva Grimstedt vill bygga ett nytt hus på marken.
– Det är förfärligt att man inte får bygga hus på sin egen mark. Vi har tillstånd att köra ut 600 ton gödsel om året. Men vi får inte anlägga ett avlopp för två personer, säger Lars-Erik Andersson som tillsammans med sin fru, Eva Grimstedt, driver Trosa kommuns sista stora mjölkgård vid Puttebo i Sörtuna, Västerljung.
Verksamheten startade 2001 och innefattar idag 120 mjölkkor med lika många ungdjur. Men paret vill nu överlåta driften till yngre krafter.
– Vi är pensionärer båda två. Men för att lämna över verksamheten måste vi ha ett hus vid lantbruket att bo i, vi vill ju inte flytta in till Trosa, säger Lars-Erik Andersson.
Eva Grimstedt instämmer:
– Då skulle jag bli tokig efter en vecka, vi vill lägga huset i närheten av stallet, som är en lagom verksamhet att fortsätta med som pensionärer, säger hon.
Tanken på att bygga en stuga har funnits länge. För 20 år sedan fick Lars-Erik Andersson ett förhandsbesked för den utvalda platsen, nära stallet och med utsikt över markerna och vattnet
– Då fick vi bygga där, men sedan har vi inte haft tid eller ekonomisk möjlighet, vi har jobbat med mjölkproduktion i alla år och det har varit ganska tufft, säger Eva Grimstedt.
Eftersom det gamla förhandsbeskedet gått ut kontaktade Lars-Erik förra året kommunen för att få ett nytt.
– Det skulle inte vara några problem så länge förutsättningarna inte hade ändrats.
Huruvida de gjort det eller inte är en av frågorna som länsstyrelsens jurister nu kommer få ta ställning till under våren.
– Det är väldigt tråkigt att enskilda markägare blir drabbade, men det finns väldigt starka skäl att inte bygga på området, säger Dan Larson (M), ordförande för samhällsbyggnadsnämnden som på tjänstemännens inrådan avslog parets bygglovsansökan.
Lars-Erik Andersson är född på gården Puttebo som tidigare ägdes av hans föräldrar.
Bakgrunden är att marken ligger ovanpå Sörtuna vattentäkt, som står för merparten av Trosas kommunala dricksvatten.
Kommunen köpte marken till nuvarande brunnszonen av Lars-Erik Anderssons pappa i början på 1960-talet.
Senare hamnade hela gården inom det nuvarande vattenskyddsområdet som regleras av en vattendom från 1979 vilken bland annat förbjuder nya avlopp i den inre skyddszonen, där paret vill bygga.
– Men det finns inget förbud mot att bygga själva huset, vi tänkte därför lägga avloppsanläggningen 30 meter från bostaden, på andra sidan gränsen mot det yttre skyddsområdet, säger Lars-Erik.
Men sedan ett antal år har kommunen arbetat med att se över föreskrifterna kring vattentäkten.
– De nuvarande bygger på de kunskaper man hade vid 1970-talet, vi har nu konstaterat att föreskrifterna behöver stärkas, vilket är en extremt prioriterad fråga, säger Trosa kommuns samhällsbyggnadschef, Mats Gustafsson.
Gården Puttebo vid Sörtuna har utsikt över det inre vattenskyddsområdet ovanpå Sörtuna vattentäkt.
Enligt honom har kommunen även kommit fram till att det inre skyddsområdet behöver utvidgas och avslaget motiveras därför delvis med att bygglovet strider mot de förslag på nya föreskrifter som tagits fram.
– Men det som gäller idag är fortfarande vattendomen från 1979, säger Eva Grimstedt som tillsammans med Lars-Erik överklagat beslutet till länsstyrelsen.
Enligt Mats Gustafsson är myndighetens bedömning extra intressant eftersom flera markägare velat stycka av fastigheter inom vattenskyddsområdet genom åren.
– Vid den juridiska bedömningen kommer länsstyrelsen bara titta på det här specifika ärendet. Medan vi tjänstemän någonstans behöver väga in vilka konsekvenser beslutet får för liknande ansökningar, som vi vet kommer komma, säger han.