Två unga pojkar som tillverkat flaskbomber med kaustiksoda låg bakom tisdagens utryckning.
– De slängde 5–6 flaskor utanför skolbygganden och en flaska i en entré till skolan. När flaskbomberna detonerades bildades en gas som aktiverade brandlarmet, säger Thomas Ydrenius, verksamhetsstrateg på Sörmlandskustens räddningstjänst.
Räddningstjänsten omhändertog rester av flaskbomberna men fick sedan information om flaskornas innehåll från annat håll. Därefter gav man kort information till skolans personal i lärarrummet.
– Man måste säkerställa egen personal. Efter en detonation är man därför avvaktande i början. Och det tog en stund innan vi fick reda på vad det faktiskt var i flaskorna.
Med anledning av gärningspersonernas låga ålder kommer inte polisen att inleda någon förundersökning utan lämnar över ärendet helt och hållet till socialtjänsten.
– Är det så att socialtjänsten önskar någon slags utredningsåtgärd kommer polisen att bistå med det, meddelar polisens förundersökningsledare Linn Hyttbro.
Vid ett falskt automatlarm debiteras den som äger objektet 5 716 kronor av räddningstjänsten.
– Det ska täcka lönekostnader och liknande vid en vanlig utryckning, säger Thomas Ydrenius.
I ett bredare samhällsperspektiv uppstår även andra kostnader som inte är inräknade.
– Vid en utryckning lämnar brandmännen sina ordinarie jobb, vilket kan medföra störningar för verksamheten. Men sådana kostnader är svåra att beräkna vid ett givet tillfälle, säger Thomas Ydrenius.