Ur arkivet
Mitt i natten till fredagen den 8 februari 2002 hördes tre kraftiga detonationer i centrala Trosa. Vittnen såg sedan några män springa från Föreningssparbankens lokaler på Östra Långgatan.
– Två mörkklädda män i rånarluvor kom springande runt hörnet från uttagsautomaten. En av dem bar på en säck av något slag, berättade tidningsbudet Bengt Möller, som råkade köra förbi banken just som gärningsmännen stod i begrepp att utföra sitt dåd, till tidningen då.
Det stod en vit Volvo parkerad framför bankens fönster och den saknade registreringsskyltar. Då förstod tidningsbudet att något inte stod rätt till. En halvminut senare ringde han polisen.
Samtidigt hörde en annan person som låg och läste en bok, ett dunkande ljud från gatan. Vittnet öppnade fönstret och oljudet fortsatte, då ringde han också polisen. Sedan förstod han att ljudet uppstod av att männen försökte slå in rutorna på banken.
När polisen fick det första larmet kom det en smäll som var så hög att den hördes mer än en kilometer från brottsplatsen. Ungefär samtidigt hade tidningsbudet kontakt med polisen. Då kom den andra smällen som polisen kunde höra i telefonen. Strax efter kom den sista explosionen och hela området vid banken blev rökfyllt.
Gärningsmännen hoppade in i flyktbilen och försvann. Enligt vittnena var hela förloppet över på några minuter och det dröjde en bra stund innan polisen kom.
– Det här börjar bli lite av en vana. Förra gången de rånade samma bank höll jag på att krocka med rånarnas flyktbil, sa tidningsbudet till SN då.
Av säkerhetsskäl ville säkerhetschefen eller polisen inte berätta om sprängarna fick med sig något byte.