Efter valet tar Gitte Jutvik Guterstam över som Vänsterpartiets gruppledare i Trosa kommun. Tommy Fogelberg beskriver beslutet som en del av livsplanen.
– Jag hinner fylla 70 innan nästa mandatperiod är över. Och jag har en fru som vill kunna åka i väg ett par veckor nu när vi är pensionärer.
Paret har köpt en husbil och förra hösten åkte de till Sardinien. Tommy missade åtta politiska möten.
– Det mycket jobb bakom kulisserna. Många kliver in i politiken med stora förväntningar på vad man ska åstadkomma. Sedan tröskar man in i ett system som är rätt tidsödande.
Tommy har varit del av det politiska livet i Trosa sedan kommunen bildades 1991.
Under ungdomsåren lyssnade han på proggmusik och demonstrerade mot Vietnamkriget. Han var även engagerade i Frisksportförbundet och var med och startade Jönköpings innebandyklubb. De vann två SM-silver innan Tommy lämnade hemstaden för kärleken och en lärartjänst på Stensunds Folkhögskola.
Första mandatperioden, 1992, var han ersättare i kommunfullmäktige.
– Då var engagemanget begränsat. Vårt första barn föddes samma år och det fick fylla livet.
Från 1994 till 2002 satt Tommy i kommunrevisionen. Han granskade försäljningen och upphandlingen av Trosa kvarn. Efter det kommunala maktskiftet 2002 ingick Vänsterpartiet i den styrande majoriteten.
– Då var jag ledamot i fullmäktige och ersättare i kommunstyrelsen. Det var enda gången jag fick vara med och styra.
Inför nästa val präglades Vänsterpartiet av interna stridigheter på riksplanet. Ett ombud från Stockholm sa ”stick och brinn” åt meningsmotståndare på kongressen. Europarlamentarikern Jonas Sjöstedt kritiserade partiledaren Lars Ohlys oresonliga framtoning.
– Det var ett ställningskrig mellan förnyarna, dit jag och de andra i Trosa hörde, och de som bekände sig lite mer till "K:et".
Slitningarna fördjupades och inför kommunvalet 2006 var det för många som inte ville kandidera.
– Själv hade jag kunnat tänka mig att fortsätta och ta kampen i partiet. Men nu var det för få slitvargar kvar. Du behöver personer som gör det tuffa vardagsjobbet.
Lösningen blev ett nytt parti ”Trosa Radikaler” med samma medlemmar.
– Vi tog beslutet i Gitte Jutvik Guterstams källarbastu. Det var en underbar tid, säger Tommy som visar den första valaffischen, som fick plockas ner i sista stund innan valet.
Då hade SN frågat Per Åhlin, animatören bakom Karl-Bertil Jonssons Julafton, vad han tyckte om Radikalernas partilogga: ”Jag tillåter aldrig att Karl-Bertil används i politiska sammanhang. Dessutom är det en jävla dålig teckning", var svaret.
– Vi trodde det var kört. Artikeln publicerades två dagar före valet. Men vi kravlade oss in i fullmäktige och där förde vi en traditionell vänsterpartipolitik med klass, klimat och feministiska frågor i fokus.
Trosa Radikaler ställde upp igen 2010. Två år senare tog Jonas Sjöstedt över ledarskapet för Vänsterpartiet.
– Då kände vi att Vänsterpartiet var på väg i rätt riktning. Det är kul att ha ett lokalt parti. Men vi blev även ganska isolerade. Du kan inte påverka rikspolitiken, åka på kommundagarna, eller ha regionala uppdrag.
I den nya föreningen fick Tommy som behållit sitt medlemskap rollen som gruppledare.
Men under hela äventyret styrdes kommunen av Daniel Portnoff (M) och Alliansen.
– Som vänsterpartist tillhör man ett parti som aldrig vinner en omröstning. Men vi har funnits där och jagat på de andra.
Att Trosa inte haft en omfattande etablering av friskolor tillhör punkterna där Tommy känner att partiet vunnit gehör.
– Det är något vi bevakat och tryckt på. Säga vad man vill om Alliansen, men de slösar inte med medlen. De satsar på den kommunala skolan. Vilken inverkan vi haft går inte att säga. Men vi har funnits där och påmint dem.
Partiet var också motståndare till Infart västra Trosa som slutligen avbröts.
– Det var inte vi som stoppade infarten, det var ekonomin. Alliansen insåg att det skulle bli för dyrt. Men vi hade rätt analys. Det borde man förstått och sparat massa tid och pengar. I stället hånade man oss. Om du visste hur många yttranden, reservationer och inlägg vi gjort i frågan.
Tommy säger inte att kommunen är dåligt skött. Det är den ideologiska övertygelsen som gett honom kraft att verka i ständig opposition.
– Dels är det kul men jag inser att politiken påverkar människors livsvillkor. Idag har vi ett samhälle som håller på att trasas sönder.