Kommun och länsstyrelse har hamnat på varsin sida i flera konflikter om byggande och översvämningsrisker på Sörmlandskusten den senaste tiden. En förklaring är att riskerna för stigande havsnivåer och kraftigare skyfall har lyfts högre upp på agendan de senaste åren.
– Boverket satte lite grann ner foten för några år sedan med nya vägledningar om vilka höjder över havet som skulle gälla, säger Klara Falk, planeringsarkitekt på myndigheten.
Det hon syftar på är rapporten "Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker", som blev klar 2018 efter ett uppdrag från regeringen. I Sörmland har länsstyrelsen sedan dess gått in och upphävt detaljplaner med hänvisning till översvämningsrisker, och räknat fram att hundratals fastigheter i Trosa, Oxelösund och Nyköping ligger i riskzonen med väntade havsnivåhöjningar till år 2100.
Kommunerna tycker dock fortsatt att det går att bygga kustnära, åtminstone i högre utsträckning än länsstyrelsen. Men vem har egentligen rätt i den här frågan?
– Frågan är kanske snarare vilken risk man är villig att ta. Om något som tillåts byggas i dag blir översvämmat om 40 år, vem ska då stå för kostnaderna, säger Klara Falk.
Enligt henne pågår det redan i dag diskussioner i försäkringsbranschen om den här frågan, och det är inte omöjligt att marknaden kan bidra till att reglera var det är rimligt att bygga nytt och inte. Om inget bolag är villigt att försäkra den där villan vid kusten blir den sannolikt inte heller byggd.
En annan faktor som kan öka konfliktytorna för framtida byggande är att den lågt hängande frukten i form av byggbara tomter redan är plockad.
– Den mark som finns kvar i städerna är ju den som tidigare blivit ratad, kanske för att det varit sankmark eller att tomten legat för lågt. Ju mer vi bygger desto mer konflikter blir det, konstaterar Klara Falk.
I Kristiansstad har länsstyrelsen tidigare gått in och satt stopp för detaljplaneändringar med liknande argument som i Trosa. På andra sidan Skåne har Vellinge kommun nyligen fått klartecken att bygga en skyddsvall för 200 miljoner kronor för att skydda lågt belägna fastigheter. Oxelösunds kommun överväger en liknande offensiv mot havets makter, om än i mindre skala.
– Mycket hänger på om det bedöms vara finansieringsmässigt försvarbart, och frågan är om det är det på så många platser i Sverige, säger Klara Falk.