I år har det ännu inte varit några stora algblomningslarm i skärgården. Men det betyder inte att cyanobakterierna inte finns i Östersjön. Lena Kautsky, professor emeritus på Stockholms universitet och fortfarande verksam på Östersjöcentrum, förklarar hur det fungerar.
– Det finns alltid små växtplankton i vattnet och det bildas ungefär lika mycket cyanobakterier i Östersjön varje år. När det är varmt och stilla i vattnet flyter de upp, och driver in mot den kust det blåser mot. I år har det varit så blåsigt så då kommer de inte in mot land, utan sjunker till botten istället.
Det är i slutet av blomningen som det bildas små luftbubblor i algerna, som finns under ytan och ner till 15 meters djup. Bubblorna lyfter algerna mot ytan, men när det blåser så blandas de om och flyter alltså inte upp.
Avsaknaden av den gröna sörjan utmed kusterna i år betyder med andra ord bara att den finns längre ner och längre ut i Östersjön. Problemet med övergödning är fortfarande lika aktuellt. På Askölaboratoriet har några studenter en pågående studie, som mycket tydligt visar hur algerna påverkas av utsläpp av fosfor och kväve.
I två tankar med vardera tusen liter vatten från Östersjön flyter alger av arten grönslick. Den ena är ljusgrön och späd i klart vatten och den andra mörkgrön och betydligt kraftigare i grönbrunt, ogenomskinligt vatten.
– Östersjöns vatten utan tillsats ger inte algblomning. I den andra tanken har de tillsatt en och en halv liter kiss. Efter sex dagar har det blivit så här, förklarar Lena Kautsky.
Det är en tydlig illustration till varför förbudet mot tömning av båttoaletter i havet är så angeläget, tycker hon.
– Vi är sent ute, Finland har haft förbud länge. Och fler tömningsstationer måste till. Det spelar roll även med små utsläpp, säger Lena Kautsky.