Det handlar om det största statliga bygget sedan Göta kanal grävdes 1860. Hundratals entreprenörer är delaktiga i Trafikverkets förarbete inför byggstarten. Intill E4:an i Järnatrakten står sånglärkan för bakgrundsmusiken och både räv och rådjur tittar förbi när det provborras. Fältgeoteknikerna Henrik Nordén och Berndt Alkebo arbetar i vassruggen intill det ställe där motorvägen ska korsas.
– I vintras var det inte lika kul att stå här på åkern och ta markprover i snålblåsten när det var 14 minusgrader. Just här är det gammal havsbotten, så det är grå sand vi tar upp ur marken. Arbetet kan annars vara rätt skitigt om det är lera, berättar Henrik.
Ungefär 100 grundvattenrör är redan utplacerade längs sträckan Järna -Sillekrog för att man därefter ska kunna kontrollera och följa vattenkvalitén och nivåerna, både under själva bygget och långt efter att tågbanan står klar 2028. Det är många parametrar att ta hänsyn till, berättar delprojektledaren Jonas Forsman.
– Dels har vi riksintressen och skyddsvärden sida vid sida med boendes och markägares intressen.
Ungefär 1 300 markägare är berörda av sträckningen kring Ostlänken. Anders Torefeldt,fältsamordnare ÅF, är den som i det här fallet haft kontakt med markägaren som fått information om vad som ska göras när man kommer med lastbilar (som innehåller vatten och tryckluft) och borrbandvagn.
– Om någon är upprörd är det oftast kring någon formalitet men visst finns det dom som inte uppskattar banbygget eftersom dom fruktar buller och att landskapet ska förfulas.
Torgny Söderberg, Trafikverkets markförhandlare, berättar om en orolig markägare som specialiserat sig på foder för tävlingshästar.
– Det handlar alltså om extremt dyra hästar vars specialfoder inte får utsättas för en massa bakterier, när vi borrar och trampar runt i markerna. Det löste sig tack vare bra kommunikation och avstämning både innan och efter provborrningen.
Genom samrådsmöten ges även alla intressenter chansen att tycka till om bygget, menar Jonas Forsman.
Slutligen måste frågan ställas om varför man inte bygger en toppmodern höghastighetsbana av typen japanska Shinkansen eller kinesiska varianter högt ovanför marken?
– Det passar kanske bättre i befolkningstäta och mer platta länder men kanske inte i ett böljande Sörmland. Här måste Ostlänken mer landskapsanpassas rent estetiskt, inte minst till exempelvis Trosaåns dalgångar, avslutar Torgny Söderberg.