Våren 2013 slöts en överenskommelse mellan länsstyrelsen i Sörmland och länets kommuner om mottagande av nyanlända invandrare. I uppgörelsen, som gällde för perioden maj 2013 till och med december 2014, tog Gnesta kommun på sig att ta emot 35 personer. Motsvarande siffra för Trosas del var 30.
– De här avtalen beslutades efter diskussioner mellan politikerna i de olika kommunerna. Alla var överens om att det var ett ojämnt mottagande i länet och att de som inte hade så många nyanlända skulle ta emot fler, säger Lucie Riad, integrationsansvarig vid länsstyrelsen i Sörmland.
Ett och ett halvt år senare kan konstateras att Gnesta är en av de kommuner i länet som har lyckats sämst med att leva upp till de avtalade nivåerna.
– Då, när det här avtalet slöts, ville politikerna visa sin goda vilja, men rent praktiskt så gick det inte eftersom det inte fanns så många lediga lägenheter, säger Lucie Riad.
Generellt sett, både i Sörmland och i stora delar av landet i övrigt, är det bristen på bostäder som är problemet. I de senaste årens avtal om mottagande av nyanlända är det egentligen bara bostäder som kommunen förväntas tillhandahålla. I övrigt gäller samma sak som för andra nyinflyttade: barn har rätt att gå i skolan och alla har rätt till sjuk- och tandvård. Att resultatet är så ojämnt över kommunerna menar hon beror både på lokala förutsättningar och på vilka resurser som lagts ner.
– Det beror på hur man prioriterar sina ansträngningar inom kommunerna, vilken energi man lägger på att hitta bostäder, säger Lucie Riad.
Även hur samarbetet mellan kommunen och de lokala hyresvärdarna ser ut påverkar. Ett nära samarbete gör det lättare att få ut information, och det kan även bidra till att slå hål på vanföreställningar som till exempel att nyanlända har svårt att betala hyran, berättar Lucie Riad. Hon påpekar också att det underlättar om kommunen har en genomtänkt strategi för mottagande av nyanlända, något som Gnesta kommun saknar.
Bristen på bostäder gör att många nyanlända blir kvar i Migrationsverkets anläggningar, utan egentlig sysselsättning.
– Det är ju bara tänkt att vara i några månader men många blir kvar mycket längre än så.
Nu har nya avtal slutits med flera kommuner, och Lucie Riad säger att den här gången är målet att samtliga ska klara överenskommelsen.
– En siffra på papper är inte intressant.