För Trosa kommun landar kostnadsutjämningsavgiften för 2016 på 1 999 kronor per invånare, visar siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Det ger en totalkostnad på drygt 24 miljoner kronor. Förra året låg kostnaden för kommunen på 1 888 kronor per invånare. Margareta Smith, ekonomichef för Trosa kommun, menar att ökningen trots allt inte är så stor som de trott.
– Vi är vana att då och då få ökade kostnadsutjämningsavgifter, säger Margareta Smith och berättar att kommunen samtidigt får mer i inkomstutjämningsbidrag.
– Så det finns både plus och minus på olika poster, de tar ut varandra lite.
Den 1 januari 2016 vinner även ett antal förändringar laga kraft inom lagstiftningen om utjämningssystemet mellan kommuner och landsting. Riksdagen tog i december beslut om att bland annat ändra beräkningen för inkomstutjämningen. Det innebär att avgiften höjs för de kommuner som betalar inkomstutjämningsavgift. Men Trosa kommun får för 2016 ett inkomstutjämningsbidrag på 3 396 kronor per invånare, vilket gör att kommunen inte berörs av denna förändring detta år.
– Det är viktigt att ha ett system som ger likvärdiga förutsättningar för kommuner. Trosa ska vara en billigare kommun per invånare om man jämför med andra kommuner som till exempel har fler barn eller fler äldre än vad vi har, säger Margareta Smith, ekonomichef för Trosa kommun.
I Gnesta kommun visar siffrorna för 2016 på en kostnadsutjämningsavgift på 523 kronor per invånare, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Jämfört med förra året, då det i stället handlade om ett kostnadsutjämningsbidrag på 59 kronor per invånare. I år får kommunen alltså betala till utjämningssystemet.
– Det är inga nya förutsättningar, utan något som vi kalkylerat med när vi la budgeten. Det slår lite olika från år till år. I grunden är det bra att det finns ett system för att hantera de skiftningar som annars kan bli mellan kommuner. Många har haft kritik mot utjämningssystemet, men jag tror att det är det minst dåliga hittills, säger Johan Rocklind, kommunalråd (S) i Gnesta kommun.