Lärarnas Riksförbund har granskat bland annat elevresultat, likvärdighet och lärarbehörighet på skolor i landets kommuner. Fackförbundet har på så sätt tagit fram siffror på hur skolverksamheten skiljer sig i Sverige.
Trosa kommun rankades förra året på plats 143 av 290. I år ser det betydligt bättre ut och kommunen placerades som nummer 52 i rankingen. Enligt Michael Swedberg (M), första vice ordförande humanistiska nämnden i Trosa, beror på det på många olika faktorer.
– Det pågår ett förbättringsarbete där bland annat matematiken står i fokus. Vi har kollat på helheten hur lärarna undervisar och hur eleverna lär sig bäst, säger han.
Förbättringen beror mycket på det arbete där lärare utformar något och kan lära sig av varandra. Michael Swedberg berättar också att det har skett mycket systematiska satsningar på frågor som man behöver arbeta vidare med.
– Det är ett målmedvetet arbete som har lett fram till ett bra resultat och det känns jättebra. Vi har hållit på i flera år så det är skönt att det börjar synas.
Enligt Helena Koch (M), ordförande humanistiska nämnden Trosa, är skolan prio ett och menar att det genomsyrar resultatet.
– Svårt att säga varför skillnaden är så stor om man jämför med förra året, men målet är hela tiden att se till att målen i skolan uppfylls, säger hon.
För Gnesta kommun har det blivit en annan vändning. Förra året placerades kommunen på plats 69, men i år har det gått sämre. Kommunen hamnade på plats 250 av 290.
– Vi vet att andelen elever som når målen i samtliga ämnen har minskat och vi vet också att skillnaden på resultaten mellan könen är stor, säger Linda Lundin (S), ordförande barn och utbildningsnämnden Gnesta.
Under förra hösten blev det känt att det enbart var 65% av eleverna som nådde målen i samtliga ämnen. I juni togs ett beslut om att omorganisera grundskolan. En del av beslutet var att samma lärare ska ha sin klass från åk 4-6, så att de kan få följa sina elever. Målet är som alltid att eleverna ska uppfylla målen i samtliga ämnen.
– Det behövs ett systematiskt kvalitetsarbete och tidiga insatser. Rektorn har en stor roll som pedagogisk ledare som leder lärarnas lärande. Tillsammans med all personal på våra skolor är den nyrekryterande utvecklingsstrategen viktig för att kunna uppfylla kraven till hundra procent, säger Linda Lundin.