Maria Johansson som är parkingenjör på tekniska divisionen på Trosa Kommun berättar om varför de anordnar en minneslund i Ödesbyområdet i Vagnhärad.
– Det fanns önskemål på en minneslund från kommuninvånare för ett par år sedan och sen har det här projektet blivit liggande ett tag. När jag började som parkingenjör förra året så fick jag uppdraget att påbörja anläggningen av den, säger Maria Johansson.
Trosa kommun har i dagsläget ingen annan minneslund för sällskapsdjur i kommunen. Minneslunden ligger i det lilla skogsområdet mellan Högtidsvägen och Åvägen i Vagnhärad. Tanken är att lunden ska vara klar fram till sommaren.
– Minneslunden kommer vara i en lundmiljö och det är gravsättning av endast aska som gäller. Det kommer att vara anonyma gravsättningar men djurägare kommer med eget omdöme få välja en plats i den här lundmiljön. Sen kommer det finnas en gemensam smyckningsplats där man kan lägga lösa blommor eller gravljus vid till exempel Alla Helgons dag. Det kommer också finnas sittplatser så det blir en väldigt enkel form av minneslund.
I lunden är anläggningsarbetet klart och när det blir varmare ska växterna till minneslunden sättas dit. Även belysning kommer sättas upp under våren.
Johansson har fått bra respons från flera Vagnhäradsbor när de började göra i ordning minneslunden.
– Jag träffade på en man för ett tag sen och några andra hundägare som gick förbi och de tyckte att anläggningen av en minneslund var väldigt positivt, berättar Maria Johansson.
Kommunen kommer längre fram att informera om hur man går tillväga om man vill begrava sin hund i minneslunden. Hundägaren Christer Johnsson är en Vagnhäradsbo som tycker att en minneslund verkligen behövs i kommunen.
– Det är klart jag tycker det behövs, man kan inte gräva ner sin hund i trädgården. När vi fick ta bort vår förra hund fick vi åka till soptippen i Nyköping för det var det enda stället med förbränning av smådjur. Det kändes väldigt ovärdigt, berättar Christer Johnsson.
Han har sedan fem år tillbaka schäfern Maja. Christer Johnsson tycker att det är bra att ha en plats att gå till där man kan minnas de sällskapsdjur som gått bort.
– Jag kan ha någonstans att gå till och sätta mig. Det är ju en familjemedlem som man ofta har i ungefär 10 år.