Lammet är bara en månad gammal.
– Det har vi gjort i snart tio år, jag och min man Torbjörn, berättar Erika Olsson.
I dag finns det 100 tackor, ett 40-tal kor och ett 70-tal grisar på gården där försäljningen drivs genom gårdsbutiken och når ut till både privatpersoner och restauranger.
– Jag växte upp på en spannmålsgård men har alltid tyckt om att jobba med djur. Redan i tidig ålder började jag samla på både kaniner och katter och sparade pengar för att kunna köpa en egen häst. Sedan hade jag turen att träffa min man som också gillar djur och inte sätter stopp på djurkontot. Jobbet är fritt, roligt och utvecklande.
Erikas driv och intresse för det ekologiska har nu nått ut till fler och i mitten av mars valdes hon in som riksordförande för intresseorganisationen ekologiska lantbrukare som samlar många av landets ekologiska bönder.
– Det är otroligt roligt att bli förtroendevald. Det är väldigt fint och det gör mig väldigt glad. Det är frågor som är viktiga även för mitt eget företag.
Men med uppdraget ser Erika också utmaningar – till exempel så menar hon att hela debatten om jordbruk behöver breddas.
Erika Olsson driver Onsberga gård tillsammans med sin man Torbjörn.
– Det är inte alltid helt lätt. Jordbruket ser väldigt olika ut i olika delar av Sverige och det finns i olika branscher och kan handla om både växtodling, djurhållning och grönsaksodling. Det gör att det finns flera utmaningar och frågor som kan dyka upp från olika håll.
Erika menar att frågor om jordbruket oftast blir väldigt tudelade – där det ena lägret beskriver jordbruket som boven i dramat och att den andra sidan beskriver det som lösningen på klimatfrågorna.
– Debatten behöver nyanseras. En del av utmaningarna i arbetet är att få kunden som står i butiken att förstå att det spelar roll vilken oxfilé man väljer och det kan bidra till miljön på olika sätt. Det handlar om att ta med sig kunskapen i hela förädlingskedjan och att minska avståndet mellan den som äter maten och den som odlar och föder upp den.
Gården drivs helt ekologiskt och det finns även grisar och kor.
På gården i Tystberga har man till exempel jobbat med att gräva fram gamla betesmarker för att bidra till en större mångfald på gården.
– När vi röjer skog och låter djuren beta dröjer det oftast inte länge förrän flera nya arter kommer fram, som har funnits här tidigare. Det i sig är en otrolig drivkraft, säger Erika Olsson.