Det har blivit lugnare både i och utanför klassrummen. Det bekräftar både elever och vuxna. Ett aktivt arbete för att komma tillrätta med handgripliga och verbala kränkningar börjar ge resultat.
– Det är mindre mobbning, säger Alice Nyman och Nilas Örnmar i femman. Vi har pratat ganska mycket om det.
Alice säger att hon haft kompisar som varit rädda i skolan för att det fanns de som retats och sagt dumma saker till dem. Kamrater som såg och hörde sa inte till eftersom de var rädda för att själva bli mobbade.
Trygghet och studiero kom högt upp i prioriteringen när skolan började beta av de akuta problemen. Eleverna fick hjälpa till att kartlägga otäcka platser och skolan har försökt bygga bort plågoandarnas arenor.
Lärarna får utbildning i läroplanen som funnits sedan 2011 men som trots det inte tillämpats i undervisningen. Hälften av personalstyrkan har bytts ut och det finns nu behöriga lärare i varje klassrum.
Inför detta läsår lämnade så gott som alla sjätteklassare Tystberga för andra skolor. Nu går bara två elever i årskurs sex. Rektorn är inte förvånad över elevtappet men hoppas att det till nästa läsår ska finnas en riktig sjätteklass, att de 24 femmorna ska tycka att skolan är så bra att det är värt att vara kvar.
Hur kunde det bli så illa på Tystberga skola? Susanne Granat Ahlstrand säger att bristande ledning är en förklaring. Pengar och svårigheter att få tag i bra pedagoger är en annan. Men det finns också en faktor som är betydligt svårare att hantera. När föräldrar och lärare bor grannar, jagar i samma jaktlag och träffas i yogagruppen kan det vara obekvämt att lyfta det som måste lyftas.
– Det kan vara svårt att vara professionell. Och det är en del av problematiken, säger hon.