Enligt stiftelsen Håll Sverige rent slängs troligen långt över 1 000 ton skräp längs våra vägar varje år. För att minska nedskräpningen har de tillsammans med Trafikverket dragit igång ett pilotprojekt. Det innebär att två rastplatser i Sverige – den ena i Uppsala och den andra vid Sillekrog längs med E4 – fått så kallade skräptrattar uppsatta. 

De orange skräptrattarna sitter på Sillekrogs rastplats för norrgående trafik. De är placerade längs med lastbilsparkeringen och i lagom höjd för att lastbilschaufförer ska kunna veva ned rutan och kasta sitt skräp. Det finns även flertalet soptunnor uppsatta, så kallade Big Bellys, som drivs av solceller och som komprimerar skräpet. 

– Vi gör ett försök på två stycken rastplatser och hoppas på positiva erfarenheter. Vi mäter också nedskräpningen längs med vägarna och hur mycket vi har samlat in från behållarna. Om ett år kommer vi utvärdera hur det har fungerat och om vi behöver göra några justeringar. Fungerar den här satsningen är tanken att vi ska sätta upp fler trattar och Big Bellys på andra rastplatser i landet, säger Kjell Avergren, utredare på Trafikverket. 

Arbetet med att installera skräptrattarna och sopkärlen har pågått under sommaren och hösten. Anledningen till trattarnas orange färg är för att väcka uppmärksamhet så att fler väljer att kasta sitt skräp där i stället för längs med vägen.

– Det ska vara lätt att göra rätt, det är i alla fall vår utgångspunkt. Förutom att minska nedskräpningen vill vi ha inbjudande rastplatser som människor vill stanna på. Det är också en säkerhetsfråga att vilja få folk att stanna om de känner sig trötta när de kör, säger Kjell Avergren. 

Det var Håll Sverige rent som tipsade Trafikverket om att likadana skräptrattar finns i Danmark. Under försöksperioden hyrs de av ett företag.

– Stiftelsen har mycket erfarenhet och är vår samarbetspartner i det här. Vi kommer också att sätta upp informationsaffischer om hur det här projektet fungerar. 

När det kommer till Big Belly-soptunnorna skickar de information om hur fulla de är så att entreprenörerna inte behöver åka ut till rastplatsen i onödan. 

– Stockholms stad installerade soptunnorna i parker och genom att man inte behövde tömma dem lika ofta blev det både en miljövinst och en ekonomisk vinst eftersom transporterna minskade, säger Kjell Avergren.