Nyköpings skolverksamhet gick 60 miljoner kronor back 2014 och den externa granskning som gjordes av verksamheten pekade bland annat ut det stora antalet små förskolor och grundskolor som en orsak till miljonunderskotten.
Grundskolor med färre än 100 elever riskerar alltid underskott och enligt utredningen är 200 elever per skola en rimlig nivå.
Barn och ungdomar som nyligen har kommit till Sverige innefattas inte av det fria skolvalet och inom Nyköpings kommun har man börjat placera en del elever som bor i Nyköping på skolor utanför tätorten.
– Å ena sidan vill vi att barnen ska komma ut till så många skolor som möjligt av integrationsskäl, å andra sidan så måste de garanteras ett bra mottagande med rätt kompetens. De två sakerna står emot varandra och det är en stor apparat, säger Kent Pettersson (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Exakt hur många elever det rör sig om och vilka skolor som kan komma att få nya elever är inte helt klart, men kommunen har redan börjat bussa elever från Nyköping till skolan i Stigtomta.
– Några till skolor har sagt att de gärna tar emot. Det är en utmaning, men Nyköping kan hantera den här situationen, säger Kent Pettersson.
Ellinor Svensson, kyrkoherde i Rönö församling som bedriver förskolan I vått och torrt, är övertygad om att det vore en bra idé med fler barn från andra kulturer på småskolorna.
– Våra invandrare behövs verkligen på skolorna här ute, det ser jag som ett demokrati- och integrationsprojekt.
På Tystberga skola finns viljan att ta emot elever från Nyköping.
– Det finns definitivt plats för det, sedan behövs pedagoger som kan hantera det. Det blir ett helt annat perspektiv, säger Albin Westberg som sitter i skolan ledningsgrupp.