Afghan i Sverige: "VÄldet Àr vÀrre Àn vi tror"

I Kabul vÄgar flickorna inte lÀngre gÄ ut. Men mÀnnen samlas pÄ gatorna pÄ kvÀllarna i en stilla manifestation till stöd för den till synes allt mer maktlösa afghanska regeringen. SkrÀcken fÄr mÀnniskorna att förbereda sig för flykt. För Lisa Kakars familj blir det för andra gÄngen.

Det som oroar Lisa Kakar i LuleÄ mest just nu Àr uppgifter om att talibanerna tar med sig flickor frÄn de omrÄden de tar makt över. Hennes familj bor i Kabul och nu förbereder de sig för att fly.

Det som oroar Lisa Kakar i LuleÄ mest just nu Àr uppgifter om att talibanerna tar med sig flickor frÄn de omrÄden de tar makt över. Hennes familj bor i Kabul och nu förbereder de sig för att fly.

Foto: Privat/TT

Afghanistan2021-08-08 07:05

Hon oroar sig allra frÀmst för sin syster. Med hennes bakgrund som grundare av en feministisk tidskrift i Kabul Àr hon ett sjÀlvklart mÄl för talibanerna. En symbol för den frihet som Afghanistans kvinnor lÄngsamt byggt upp under Ären som de konservativa islamisterna hÄllits tillbaka och pÄ sÄ vis ocksÄ en symbol för allt islamisterna nu vill kullkasta.

– Hon har slutat gĂ„ till jobbet och likasĂ„ min mamma. Det Ă€r för farligt, sĂ€ger Lisa Kakar till TT.

Visst var det farligt Àven innan den nuvarande situationen, som uppstÄtt i samband med att USA:s styrkor lÀmnar Afghanistan. Landet har lÀnge skakats av vÄld, bomber och sjÀlvmordsattacker, men skillnaden Àr att fram tills denna sommaren hade mÀnniskorna Ätminstone hopp om en bÀttre framtid, sÀger Lisa Kakar.

Sorglig repris

Nu Àr det hoppet pÄ mÄnga vis slÀckt. I stÀllet finns rÀdslan, nÀr vÄldet förvÀrras för varje timme utan att nÄgon riktigt vet hur illa det Àr. Det Àr svÄrt att förutsÀga vad som blir talibanernas nÀsta mÄl.

För Lisa Kakar, som Àr 27 Är, innebÀr det att sitta i LuleÄ i Sverige och inte kunna göra mycket. SjÀlv invÀntar hon svar pÄ en överklagan om politisk asyl som hon ansökte om efter att hon pluggat klart sin masterexamen pÄ LuleÄ tekniska universitet.

I Kabul har hennes familj, liksom mÄnga andra, börjat förbereda sig för flykt. De har packat de fÄ tillhörigheter som de kan ta med sig, skaffat tunga lÄs till huset och planerar att försöka ta sig till grannlandet Tadzjikistan. Men mamman vÀntar Ànnu pÄ sitt pass och ingen i familjen har fÄtt visum.

– Vi hoppas att det ska gĂ„. Tadzjikistan Ă€r deras bĂ€sta chans just nu, sĂ€ger Lisa Kakar.

För familjen blir det en sorglig repris pÄ nÄgot de redan gÄtt igenom en gÄng. NÀr talibanerna senast tog makten i Afghanistan var Lisa bara tre Är gammal och hon och hennes förÀldrar och syskon flydde dÄ till Pakistan. DÀr levde de fram till 2001 nÀr talibanerna tvingades bort och smÄ skott av hopp om framtiden slog rot i Kabuls gator och familjen kunde ÄtervÀnda.

– Mina förĂ€ldrar har startat om sitt liv frĂ„n noll en gĂ„ng och trodde att de Ă€ntligen skulle fĂ„ leva i fred hĂ€r. Nu fĂ„r de göra om allting igen, sĂ€ger Lisa Kakar och avstĂ„ndet, rĂ€dslan och frustrationen fĂ„r henne att börja grĂ„ta.

Det Àr de ungas framtid som stÄr pÄ spel och det gör henne arg.

Flickor förs bort

Under det förra talibanstyret var det förbjudet för flickor och kvinnor att gÄ i skolan, arbeta utanför hemmet eller lÀmna hemmet utan en man som eskorterade. Att bryta mot reglerna kunde fÄ vÄldsamma konsekvenser. Sedan det Àndrades 2001 har Lisa och hennes systrar gjort allt de kan för att ta vara pÄ den ökade frihet som de fÄtt. Successivt har Afghanistan tagit smÄ steg framÄt.

Nu riskerar systrarna och alla andra kvinnor att förlora sina rÀttigheter igen.

Det som gnager mest i Lisa Kakar just nu Àr uppgifterna om att talibanerna under sin framfart tar med sig flickor frÄn de omrÄden de tar makt över. Lisa Kakar sÀger att hon och familjen hört vittnesmÄl om just detta frÄn personer som kommer frÄn provinserna och som flytt till Kabul för att pÄ nÀtterna dela stadens hustak med hundratusentals andra internflyktingar utan Àgodelar.

Samma sak har rapporterats i flera lokala tidningar, som ocksÄ citerar en begÀran frÄn talibanerna om att religiösa ledare i de intagna omrÄdena ska lÀmna över flickor och ogifta kvinnor till rörelsen.

– Jag tĂ€nker pĂ„ min syster som Ă€r kvar i Kabul. TĂ€nk om de tar henne.

"Detta talibanvirus"

Lisa Kakar pratar med familjen varje dag.

– Jag Ă€r vĂ€ldigt oroad för dem. Det vi ser i media Ă€r bara toppen av isberget, vĂ„ldet Ă€r mycket mer spritt Ă€n vad folk tror, sĂ€ger hon.

Hon beskriver hur mÀnniskor mitt i elÀndet hÄller i hop. I stad efter stad som tas över av talibanerna gÄr vanliga mÀnniskor - mÀn, inte kvinnor - pÄ kvÀllen ut pÄ hustak och gator för att mötas i en stilla kör av "Allahu akbar", gud Àr större, för att visa sitt stöd till regeringen och dess armé.

– HĂ€romdagen hĂ€nde det i Kabul ocksĂ„. De vill tacka för att regeringen slĂ„ss för mĂ€nniskorna.

Stödet kan behövas. Kabuls militÀr tycks allt svagare mot de framryckande talibanerna. Lisa Kakar sÀger att vÀrlden inte bara kan sitta och se pÄ nÀr de tar makten. DÄ har alla pengar som skickats in i Afghanistan under decennier för att bygga skolor och mÀnskliga rÀttigheter varit pengar i sjön. Men omvÀrlden mÄste ocksÄ hjÀlpa till för sin egen skull.

– Om Afghanistan inte fĂ„r hjĂ€lp nu sĂ„ kommer detta talibanvirus att spridas Ă€ven till andra lĂ€nder. Kanske inte i dag eller i morgon, men en dag.

Bakgrund: Detta har hÀnt

Efter 11 september invaderade USA och dess allierade Afghanistan. Talibanerna störtades och en vÀststödd regering installerades i Kabul. Sedan dess har USA:s vÀpnade styrkor funnits i landet.

Operationen har kallats USA:s lÀngsta krig. I april meddelade nytilltrÀdde president Joe Biden att styrkorna i Afghanistan skulle skickas hem till USA, som senast den 11 september i Är. Men redan under sommaren hade de flesta soldater lÀmnat.

Med start i maj inledde talibanerna en offensiv mot Afghanistans regeringsstyrkor. MÄnga tolkade det som att rörelsen ville utnyttja det tomrum som USA skulle lÀmna efter sig.

Sedan dess har talibanernas lagt under sig stora delar av landet inklusive flera stÀder, strategiska regioner och grÀnsövergÄngar. Exakt hur mycket de kontrollerar förekommer det olika uppgifter om.

Rapporterna om vĂ„ld och död har avlöst varandra. Afghanistans regeringsstyrkor – trĂ€nade och utrustade av USA – beskrivs vara pressade till bristningsgrĂ€nsen av talibanerna. MĂ„nga kĂ€nnare har gjort bedömningen att landet mycket vĂ€l kan tas över av talibanerna.


Fakta: Talibanerna

Talibanrörelsens ideologi kombinerar en fundamentalistisk islamtolkning med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.

Formellt föddes rörelsen 1994, men grunden lades lÄngt tidigare i de pakistanska flyktinglÀger dit mÄnga afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.

Efter Sovjetunionens nederlag och uttÄg ut Afghanistan 1989 följde det sÄ kallade fortsÀttningskriget, dÄ de krigsherrar som med stöd frÄn bland andra USA bekÀmpat invasionen vÀnde vapnen mot varandra.

Talibanerna lovade att ersÀtta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen huvudstaden Kabul och kontrollerade fram till den USA-ledda invasionen 2001 den stora merparten av landet.

Talibanernas maktutövande var konservativt, brutalt och godtyckligt. Musik förbjöds, offentliga avrÀttningar genomfördes inför publik, kvinnors frihet inskrÀnktes kraftigt och skolundervisning för flickor stoppades.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!