Wagnergruppens framtid kan vara i Afrika

Wagnergruppens legosoldater lĂ€r inte lĂ€ngre dyka upp i Ukraina – men blir sannolikt kvar i lĂ€nder som Mali och Centralafrikanska republiken.
–Jag tror att man primĂ€rt kommer att rikta in sig pĂ„ utrikesoperationer i Afrika, sĂ€ger Johan Huovinen vid Försvarshögskolan, om den paramilitĂ€ra gruppens framtid.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov tillsammans med sin maliska motsvarighet Abdoulaye Diop i Bamako, Mali, i februari 2023. Arkivbild.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov tillsammans med sin maliska motsvarighet Abdoulaye Diop i Bamako, Mali, i februari 2023. Arkivbild.

Foto: Baba Ahmed/AP/TT

Afrika2023-06-30 11:59

Efter Wagnergruppens uppmÀrksammade försök till revolt mot det ryska styret i helgen har dess soldater beordrats följa sin ledare Jevgenij Prigozjin till Belarus eller ansluta sig till den ryska armén. Men styrkornas operationer i Afrika kommer att fortsÀtta, meddelade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov tidigare i veckan.

I nulĂ€get uppskattas runt 5 000 Wagnersoldater befinna sig i Afrika, de flesta i Mali och Centralafrikanska republiken .

NÀr Ryssland invaderade Ukraina skickades mÄnga Wagnersoldater tillbaka till Europa, berÀttar Johan Huovinen, överstelöjtnant och lÀrare vid Försvarshögskolan.

– Nu fĂ„r vi se om nĂ€rvaron i Afrika ökar igen eller inte, sĂ€ger han.

Den paramilitÀra gruppen har ofta anklagats för brutala metoder som bryter mot de mÀnskliga rÀttigheterna. Bland annat vittnas om mord, tortyr, vÄldtÀkt och utplacering av landminor i civila omrÄden.

NĂ€ra regimen

I Centralafrikanska republiken bedöms Wagner redan vara en integrerad del av maktapparaten, berÀttar Huovinen. Gruppen har sitt kontor bredvid regeringsbyggnaden i huvudstaden Bangui och stÄr i omedelbar kontakt med regeringsföretrÀdarna.

– Man Ă€r nĂ„gon typ av kombination av direkt vĂ„ldsapparat och ocksĂ„ rĂ„dgivare och utbildare Ă„t de centralafrikanska styrkorna, sĂ€ger Huovinen.

Även i Mali har Wagner anlitats av regimen för att bekĂ€mpa islamistisk extremism.

– Mali, Centralafrikanska republiken och Sudan hyr de hĂ€r soldaterna för att lösa olika uppdrag. Det Ă€r en inkomst som den ryska militĂ€ra ledningen antagligen har skott sig pĂ„, sĂ€ger Johan Huovinen med anspelning pĂ„ Wagnergruppens historiska inofficiella koppling till den ryska statsledningen.

Stor vapenexportör

Under kalla kriget spelade Sovjetunionen en stark roll i mÄnga afrikanska lÀnders befrielserörelser mot kolonialmakterna. Men nÀr Sovjetunionen föll samman och Ryssland försvagades som internationell spelare minskade inflytandet Àven dÀr.

Sedan mitten pÄ 10-talet har Rysslands president Vladimir Putin börjat visa ett stort intresse för kontinenten igen, berÀttar Görrel Espelund, journalist och associerad redaktör vid Utrikespolitiska institutet. Det var ungefÀr samtidigt som Wagnergruppen började utföra uppdrag för ryska staten.

– Till skillnad frĂ„n mĂ„nga europeiska lĂ€nder samt Kina och USA sĂ„ har Ryssland Ă€n sĂ„ lĂ€nge inte ett sĂ€rskilt stort handelsutbyte, förutom pĂ„ en enda punkt och det Ă€r export av militĂ€ra medel, sĂ€ger Espelund.

– Man Ă€r en stor vapenexportör till Afrika och det har man dĂ„ blivit nu de senaste Ă„ren. DĂ€r finns det ett stort intresse och man anstrĂ€nger sig för att öka det politiska och ekonomiska inflytandet.

Stöd i FN-omröstningar?

Det finns flera skÀl till att Ryssland och Àven Wagnergruppen vill vara i Afrika. Mali Àr en av Afrikas största guldproducenter. I Centralafrikanska republiken finns naturresurser sÄsom timmer, guld och diamanter.

– Förutom den ekonomiska biten kan dessa lĂ€nder, i utbyte mot det militĂ€ra stödet, exempelvis stödja Ryssland i omröstningar i FN, sĂ€ger Görrel Espelund om det ryska intresset.

Även i Sudan finns mycket guld – och dessutom ett geopolitiskt intresse. Innan inbördeskriget dĂ€r bröt ut i mitten av april ska det ha förhandlats om att öppna en rysk militĂ€r flottbas i hamnstaden Port Sudan, berĂ€ttar Espelund.

– Det Ă€r ingenting som vĂ€stmakterna och USA ser med blida ögon pĂ„.

Fakta: Mali

Mali var en relativt stabil demokrati frÄn 1992 fram till statskuppen 2012. Efter kuppen har landet plÄgats av konflikter med tuaregiska separatister och islamistiska terrorister.

Sedan 2013, och fram till nyligen, har bland annat franska trupper varit stationerade i Mali. Även FN har en styrka i landet dĂ€r bland annat Sverige ingĂ„tt.

Under senare Är har de antifranska stÀmningarna i landet ökat, till stor del pÄ grund av att de inte lyckats besegra upprorsmakarna och skapa lugn. 2020 utfördes en kupp mot presidenten och 2021 ytterligare en kupp.

UngefÀr samtidigt vÀnde sig Mali till Ryssland. Wagnerstyrkor skickades till landet för att strida pÄ regimens sida. De franska styrkorna lÀmnade landet 2022.

Flera andra lÀnder, dÀribland Tyskland, Storbritannien och Sverige, har dragit sig ur FN:s insats.

KĂ€lla: Utrikespolitiska institutet


Fakta: Centralafrikanska republiken

2013 tvingades den Centralafrikanska republikens dÄvarande kristne president François Bozizé bort av den i huvudsak muslimska rebellgruppen Séléka.

Kuppen resulterade i en serie hÀmndattacker mellan kristna och muslimska grupper.

Den kristna milisen anti-balaka angrep civila muslimer och handelsmÀn som hÀmnd och det började talas om etnisk rensning.

Tusentals dödades och en femtedel av landets knappt fem miljoner invÄnare drevs pÄ flykt.

År 2014 sattes en FN-styrka och franska styrkor in i landet.

I februari 2016 valdes Faustin-Archange Touadéra, tidigare premiÀrminister under François Bozizé, till president i den svÄrt krigshÀrjade nationen.

2018 etablerade sig den ryska paramilitÀra Wagnergruppen i Centralafrikanska republiken.

2020 valdes Touadéra om till president i ett omtvistat val dÀr Bozizé inte fick delta. Rebellalliansen CPC tog kort dÀrefter till vapen mot regeringen.

Ett Är senare behÀrskade gruppen tvÄ tredjedelar av landet.

De trycktes tillbaka av FN-styrkan och av Wagnerstödda regeringsstyrkor.

KĂ€llor: Reuters, FN, Utrikespolitiska institutet


Fakta: Wagnergruppen

Wagnergruppen Àr ett privat legosoldatsbolag som lÀnge har haft inofficiella kopplingar till den ryska statsledningen.

Dess högste ledare och frÀmste finansiÀr Àr Jevgenij Prigozjin, en tidigare krögare frÄn S:t Petersburg som har nÀra band till Vladimir Putin och som har tjÀnat en förmögenhet pÄ förmÄnliga upphandlingar.

Wagnergruppen bedöms ha fÄtt utföra uppdrag vÀrlden över som den ryska staten eller armén inte vill ta ansvar eller behöva redogöra för. Under Prigozjins bolagsparaply finns ocksÄ uppmÀrksammade sÄ kallade trollfabriker som har anvÀnts vid försök att pÄverka andra lÀnders val.

Wagner omnÀmndes först i samband med Rysslands annektering av Krimhalvön 2014, nÀr soldater gick in dÀr utan beteckning. Senare har den dykt upp i mÄnga lÀnder dÀr Ryssland söker inflytande: Syrien, Libyen, Sudan, Venezuela, Centralafrikanska republiken med flera. Den följs av anklagelser om krigsförbrytelser.

Wagnergruppen förde lÀnge en ljusskygg tillvaro men tog i samband med Rysslands invasion av Ukraina en mer formell och framtrÀdande roll, vid sidan av och ibland i konkurrens med den ryska armén. Tiotusentals av dess stridande, mÄnga som rekryterats frÄn fÀngelser, berÀknas ha blivit dödade i kriget.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!