Riskerar Danmarks statsminister riksrÀtt?

En tidigare minister stĂ€lls i veckan inför riksrĂ€tt i Danmark. Statsminister Mette Frederiksen (S) kanske kan möta samma öde inom kort – hon utreds för sin hantering av minkfrĂ„gan.
–Teoretiskt kan det vara en grund för ett riksrĂ€ttsĂ„tal, sĂ€ger juridikprofessorn Frederik Waage.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) utreds för sin hantering av minkavlivningen under pandemin. Rent teoretiskt kan det vara grund för ett riksrÀttsÄtal, uppger en expert. Arkivbild.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) utreds för sin hantering av minkavlivningen under pandemin. Rent teoretiskt kan det vara grund för ett riksrÀttsÄtal, uppger en expert. Arkivbild.

Foto: Martin Sylvest/Ritzau Scanpix/TT

Danmark2021-08-30 04:30

PÄ torsdag inleds riksrÀttsprocessen mot den tidigare invandrings- och integrationsministern Inger StÞjberg (dÄ Venstre), som 2016 gav en olaglig instruktion om att skilja asylsökande par Ät, dÀr den ena parten var minderÄrig.

En granskningskommission har kommit fram till att StÞjberg var medveten om att instruktionen var lagvidrig och slÄr Àven fast att den bröt mot sÄvÀl Europakonventionen som FN:s barnkonvention.

Folketinget vÀckte riksrÀttsÄtal mot StÞjberg i början av februari i Är och kort dÀrefter lÀmnade hon Venstre för att bli politisk vilde i parlamentet.

"Stor överraskning"

– Det var ingen överraskning att Ă„tal vĂ€cktes för riksrĂ€tt, men det var en stor överraskning att man tillsatte sjĂ€lva kommissionen, sĂ€ger Frederik Waage, professor i juridik vid Syddansk universitet i Odense, till TT.

Det var den nytilltrÀdda socialdemokratiska regeringen som tog initiativet till att tillsÀtta en kommission. Redan i förhandlingarna om regeringsunderlaget efter folketingsvalet sommaren 2019 var en undersökning av hÀndelseförloppet pÄ tapeten.

– Den kom till enbart för att Mette Frederiksen (S) blev statsminister och pressades av (stödpartiet) Radikale Venstre, sĂ€ger Frederik Waage.

Om Lars LÞkke Rasmussen, Venstre, fortfarande varit statsminister efter valet i juni 2019 hade undersökningen aldrig kommit till, tror Waage.

– Den initierades av politiska intressen, men nĂ€r rapporten var klar blev det en juridisk frĂ„ga. Om du har en rapport, dĂ€r en domare har varit med och utrett saken, som sĂ€ger att StĂžjberg brutit mot lagen var det svĂ„rt för folketinget att bortse frĂ„n det och inte resa Ă„tal. Hjulen började snurra med rapporten, sĂ€ger Frederik Waage.

Frederiksen pÄ tur?

Det Àr första gÄngen sedan 1993 och den sjÀtte gÄngen i historien som en dansk minister stÀlls inför riksrÀtt, men inom kort kan en annan politiker möta samma öde.

I vĂ„ras kom beskedet att en kommission ska granska hur statsminister Mette Frederiksen och andra S-ministrar hanterade frĂ„gan om att avliva landets minkbesĂ€ttning sedan en muterad variant av coronaviruset spridits bland djuren. Beslutet att avliva alla minkar – Ă€ven friska djur – visade sig vara lagvidrigt.

– Om Mette Frederiksen Ă„talas Ă€r en hypotetisk och politisk frĂ„ga. Men redan nu Ă€r det fastslaget att regeringen har handlat olagligt i minkfrĂ„gan, för det har regeringen sjĂ€lv medgett. DĂ€rför kan det teoretiskt vara en grund för ett riksrĂ€ttsĂ„tal, sĂ€ger Frederik Waage.

Samtidigt krÀvs det att det finns en majoritet i folketinget för att vÀcka ett sÄdant Ätal.

– Just nu Ă€r det inte troligt med en majoritet för ett Ă„tal, men kanske om det kommer en ny regering efter ett nytt val, sĂ€ger Waage.

Danmark har inga fasta mandatperioder, utan det Àr sittande regering som utlyser folketingsval. Det mÄste dock ske inom en viss tidsgrÀns och i nulÀget som senast den 4 juni 2023.

– Det Ă€r i huvudsak en politisk frĂ„ga om du ska vĂ€cka Ă„tal eller inte, men Ă€ven efter valet har man möjlighet till det. Åtal kan vĂ€ckas upp till fem Ă„r efter sjĂ€lva hĂ€ndelsen, sĂ€ger Frederik Waage.

En politisk domstol?

Även om vĂ€gen till ett Ă„tal mĂ„ vara ett inrikespolitiskt spel bedöms sjĂ€lva riksrĂ€ttsprocessen i Danmark vara rĂ€ttssĂ€ker. Domen kan inte överklagas inom det danska rĂ€ttsvĂ€sendet, men efter det att riksrĂ€tten i mitten av 1990-talet dömt den tidigare justitieministern Erik Ninn-Hansen (De konservative) till fyra mĂ„naders villkorligt fĂ€ngelse överklagade han till Europadomstolen.

– Vid tidpunkten för fallet med Ninn-Hansen var det en stor debatt om riksrĂ€tten i Danmark, om det var en politisk domstol, sĂ€ger Waage.

Men nÄgot gehör hos domstolen i Strasbourg fick inte den dömde ministern.

– Man bedömde att det var en rĂ€ttvis rĂ€ttegĂ„ng efter att ha jĂ€mfört det danska systemet med andra liknande domstolar. Med det beslutet accepterades pĂ„ nĂ„got sĂ€tt det danska riksrĂ€ttssystemet. Det Ă€r nu ingen diskussion kring dess legitimitet och att det Ă€r bara bra att hĂ€lften av riksrĂ€tten bestĂ„r av politiskt tillsatta domare och andra hĂ€lften av domare frĂ„n Högsta domstolen, sĂ€ger Frederik Waage.

Fakta: RiksrÀtt i Danmark

RiksrÀtt Àr den allvarligaste sanktion som det danska parlamentet folketinget kan anvÀnda mot en minister eller en regering.

Om ett riksrÀttsÄtal ska vÀckas mot en minister krÀvs det att en majoritet av folketingets 179 ledamöter röstar ja.

RiksrÀttsdomstolen kan vid fÀllande dom utdöma böter eller fÀngelse som pÄföljd.

Sedan 1849 har det vĂ€ckts riksrĂ€ttsĂ„tal vid fem tillfĂ€llen. De fyra första skedde Ă„ren 1856–1910.

Det senaste Ätalet för riksrÀtt vÀcktes 1993 mot den tidigare justitieministern Erik Ninn-Hansen, De konservative. TvÄ Är senare dömdes Ninn-Hansen till fyra mÄnaders villkorligt fÀngelse för att olagligt ha stoppat familjeÄterföreningarna av tamilska flyktingar frÄn Sri Lanka.

RiksrÀtten i fallet med Inger StÞjberg kommer att bestÄ av 13 domare frÄn Högsta domstolen och 13 domare som Àr utsedda av folketinget. De politiskt tillsatta domarna fÄr inte samtidigt sitta i parlamentet.

RÀttegÄngen mot StÞjberg börjar den 2 september och över 30 förhandlingsdagar Àr inplanerad.

KĂ€lla: Ritzau


Fakta: Detta har hÀnt

I februari 2016 gav den dÄvarande invandrings- och integrationsministern Inger StÞjberg (Venstre) en instruktion om att skilja asylsökande par Ät, dÀr ena parten var minderÄrig. En utredande kommission har kommit fram till att instruktionen var olaglig.

Även om det inte finns nĂ„gra bevis för att StĂžjberg gav en direkt instruktion om att bryta mot lagen anser den utredande kommissionen att hon var medveten om att instruktionen var lagvidrig.

Kommissionen fastslÄr Àven att StÞjberg vid flera tillfÀllen gett folketinget felaktiga eller vilseledande beskrivningar av hÀndelseförloppet. Det har skett under sÄvÀl möten som i flera hundra skriftliga svar.

Om folketinget har fÄtt felaktig information gjorde hon det inte med vilje, har StÞjberg sjÀlv uppgett.

KĂ€lla: Ritzau


Fakta: Ingen riksrÀtt i Sverige

Sverige

RiksrĂ€tten i Sverige avskaffades genom 1974 Ă„rs regeringsform – innan dess hade den inte anvĂ€nts pĂ„ över 100 Ă„r. En svensk minister kan dock dömas för brott om hen har grovt Ă„sidosatt sin tjĂ€nsteplikt, som exempelvis göra sig skyldig till högförrĂ€deri eller krigsanstiftan. Ett sĂ„dant mĂ„l tas upp av Högsta domstolen och det Ă€r konstitutionsutskottet som fattar beslut om Ă„tal. NĂ„got sĂ„dant Ă„tal har aldrig vĂ€ckts i Sverige sedan införandet 1975.

Finland

Finlands riksrÀtt har sammantrÀtt fyra gÄnger och senast var 1993. DÄ dömdes riksdagsledamoten Kauko Juhantalo (C) till ett Ärs villkorligt fÀngelse för mutbrott begÄngna under hans tid som handels- och industriminister.

Island

Islands riksrÀtt har endast behandlat ett Ätal sedan den infördes 1905. Landets förre statsminister Geir Haarde Ätalades för fel begÄngna under finanskrisen 2008, men friades pÄ tre av fyra punkter. Han befanns skyldig till att inte ha hÄllit sÀrskilda sammantrÀden under krisen, men slapp pÄföljd helt.

Norge

Norges riksrÀtt har sammantrÀtt Ätta gÄnger, men inte en enda gÄng sedan 1927. DÄ Ätalades regeringen Abraham Berge för att inte ha underrÀttat stortinget om att en bank fÄtt statsstöd. Domen blev friande.

KĂ€llor: Svenska Yle, stortinget.no, Nationalencyklopedin

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!