De vÀntade förslagen frÄn EU-kommissionen kommer efter fredagens veckosammantrÀde.
ââEU-kommissionen rekommenderar rĂ„det för det första att Ukraina ges ett europeiskt perspektiv och för det andra att Ukraina ges status som kandidatland, sĂ€ger ordförande Ursula von der Leyen pĂ„ en presskonferens i Bryssel.
Liknande ord hörs för Moldavien, Àven om man samtidigt konstaterar att i statusen ingÄr att lÀnderna förstÄr att "ÄtgÀrder mÄste vidtas pÄ ett antal omrÄden".
ââGott arbete har gjorts, men viktigt arbete Ă„terstĂ„r att göras, sĂ€ger von der Leyen.
Georgien föreslĂ„s samtidigt â ocksĂ„ som vĂ€ntat â stĂ„ kvar i ett yttre vĂ€ntrum. Tills vidare konstaterar EU-kommissionen att landet bör ges ett "perspektiv" för att bli medlem, men att kandidatstatus kan ges "först nĂ€r ett antal prioriteringar har hanterats".
"Steg pÄ vÀgen"
I bÄde Ukraina och Moldavien kallas fredagens besked för "historiska".
"Det Àr första steget pÄ vÀgen mot EU-medlemskap som med all sÀkerhet för oss nÀrmare vÄr seger", skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj pÄ Twitter.
"Det hÀr Àr hoppet som vÄra medborgare behöver", konstaterar hans moldaviska kollega Maia Sandu via Telegram.
ââVi tar ett stort steg i dag, sĂ€ger von der Leyen i Bryssel â men betonar flera gĂ„nger att mycket arbete Ă„terstĂ„r.
Att Ukraina befinner sig i krig försvÄrar givetvis möjligheterna att genomföra nödvÀndiga reformer och diskussioner med Bryssel.
ââMen parlamentet fungerar och regeringen fungerar sĂ„ mycket kan göras redan nu, sĂ€ger von der Leyen.
Tungt stöd
Med tanke pĂ„ orden frĂ„n de tunga EU-ledare som besökte Kiev i torsdags ser det ocksĂ„ ljust ut för att rĂ„det â EU-lĂ€ndernas stats- och regeringschefer â ska uppfylla de ukrainska och moldaviska förhoppningarna vid sitt toppmöte i Bryssel nĂ€sta vecka.
ââAlla fyra av oss stöder en omedelbar status som kandidatland för medlemskap, sade Frankrikes president Emmanuel Macron och talade Ă€ven för Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Italiens premiĂ€rminister Mario Draghi och RumĂ€niens president Klaus Iohannis.
Traditionellt sett har annars EU:s medlemslÀnder haft en betydligt svalare instÀllning till ytterligare EU-utvidgning, Àn vad EU-kommissionen och EU-parlamentet har.
Exempelvis har Nordmakedonien och Albanien i flera Är nu vÀntat pÄ klartecken om att fÄ börja förhandla om EU-medlemskap, efter att ha beviljats kandidatstatus redan 2005 respektive 2014. För nordmakedonsk del var det först motstÄnd frÄn Grekland, som inte accepterade landsbenÀmningen Makedonien. PÄ senare Är Àr det i stÀllet Bulgarien som sÀger nej, med hÀnvisning till en infekterad trÀta om sprÄk och historia.
I flera vÀsteuropeiska lÀnder finns samtidigt ett annat sorts motstÄnd, med oro för höga kostnader och inflyttad brottslighet och tveksamheter kring korruption och synen pÄ demokrati och mÀnskliga rÀttigheter.
LÄng vÀntan
Ăven om Ukraina och Moldavien fĂ„r kandidatstatus Ă€r det samtidigt mycket lĂ„ngt kvar till ett verkligt medlemskap. EU har klara kriterier för vad som mĂ„ste uppfyllas för att godkĂ€nna en ny medlem. Ofta krĂ€vs mĂ„ngĂ„riga förhandlingar för att ticka av kraven pĂ„ 35 olika omrĂ„den, om allt frĂ„n fri rörlighet av varor till fiskepolitik, tullregler och budgetkrav.
LÀnder som Serbien och Montenegro har fört formella medlemskapsförhandlingar om EU-intrÀde sedan 2014 respektive 2012, men anses fortfarande ha lÄngt kvar. Tal om att ingen ny utvidgning kommer ske förrÀn tidigast 2025 har allt mer ersatts av 2030, eller Ànnu senare.
Senaste EU utvidgades var den 1 juli 2013 dĂ„ Kroatien blev ny medlem â nio Ă„r efter att ha fĂ„tt sin kandidatstatus.