Lavrov leder sÀkerhetsrÄdets möte i FN

Att Rysslands utrikesminister nu Ă€r i New York för att svinga ordförandeklubban i FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d vĂ€cker upprördhet – 14 mĂ„nader efter landets invasion av Ukraina. Men bestörta vĂ€stlĂ€nder har svĂ„rt att göra nĂ„got.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov (till höger) och António Guterres, FN:s generalsekreterare, pÄ mÄndagen.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov (till höger) och António Guterres, FN:s generalsekreterare, pÄ mÄndagen.

Foto: John Minchillo/AP/TT

FN2023-04-24 14:07

Mötet började med att FN:s generalsekreterare António Guterres fördömde den "förödelse" som Moskvas invasion av Ukraina orsakat.

Vidare sade Guterres – inför den ryska utrikesministern Sergej Lavrov – att den ryska invasionen Ă€r ett brott mot internationell rĂ€tt och att den "orsakat massivt lidande" för det ukrainska folket.

Ordförandeskapet i FN:s sÀkerhetsrÄd roterar sÄ att varje medlem har en mÄnad i taget. Att Lavrov, som Rysslands utrikesminister en av de högsta ansvariga för kriget i Ukraina, nu Àr i New York för att under tvÄ dagar leda möten i rÄdet Àr dÀrför normalt.

– Det skaver naturligtvis och ser inte bra ut, men frĂ„n den juridiska synvinkeln Ă€r det sĂ„, helt enkelt, sĂ€ger Inger Österdahl, professor i folkrĂ€tt vid Uppsala universitet.

Även februari 2022

Den enda instans som skulle kunna Ă€ndra pĂ„ sĂ€kerhetsrĂ„dets regler Ă€r rĂ„det sjĂ€lvt – och dĂ€r har permanenta medlemmar som Ryssland vetorĂ€tt.

– HĂ€ndelsevis, det var ju lite ironiskt, sĂ„ var Ryssland ocksĂ„ ordförande i februari 2022, alltsĂ„ dĂ„ den storskaliga invasionen Ă€gde rum, pĂ„minner Inger Österdahl.

Hon noterar att Ukraina har försökt protestera, men att det inte lett nÄgonvart. Bland annat hÀvdade Ukraina förra Äret att Ryssland pÄ ett regelvidrigt sÀtt tagit över det forna Sovjetunionens plats bland vetomedlemmarna.

Samtidigt tror Österdahl inte att Lavrov och Ryssland kan pĂ„verka agendan i FN-skrapan sĂ„ mycket.

"Kommer inte att glömma"

DÀremot blir det oundvikligen stor uppmÀrksamhet eftersom Lavrov besöker USA. Han ses av mÄnga som en krigsbrottsling, men mÄlade inför resan snarare upp FN:s vÀrdnation som skurken. Anledningen Àr att ett antal personer i utrikesministerns följe, enligt uppgift mestadels regimtrogna journalister, inte fÄtt visum.

– Jag vet ju hur ökĂ€nda vĂ„ra amerikanska kollegor Ă€r för sĂ„dant hĂ€r. Den hĂ€r gĂ„ngen var jag sĂ€ker pĂ„ att det skulle vara annorlunda, med tanke pĂ„ hur deras skandalösa beteende uppmĂ€rksammats. Men jag hade fel, sade Lavrov enligt ryska medier.

– Vi kommer inte att glömma, och vi kommer inte att förlĂ„ta.

Andra ryska talesmÀn hotar med motÄtgÀrder mot USA:s medier. MotsÀttningen Àr redan högaktuell, efter gripandet av The Wall Street Journals korrespondent Evan Gershkovich i ryska Jekaterinburg i mars. Ryssland anklagar honom för spioneri, medan USA kallar fallet helt ogrundat.

Fakta: FN:s sÀkerhetsrÄd

FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d har 15 platser varav fem Ă€r permanenta: USA, Storbritannien, Ryssland, Kina och Frankrike. Övriga tio platser vĂ€ljs pĂ„ tvĂ„ Ă„r och fördelas mellan olika regioner.

SÀkerhetsrÄdet har huvudansvaret för upprÀtthÄllande av internationell fred och sÀkerhet, enligt FN-stadgan. De beslut rÄdet tar Àr bindande för alla medlemsstater inom FN. De permanenta medlemmarna har vetorÀtt och kan dÀrmed stoppa beslut.

Sverige har suttit i sĂ€kerhetsrĂ„det vid fyra tillfĂ€llen 1957–58, 1975–76, 1997–98 och 2017–2018.

Vid sidan av Sverige och de fem permanenta medlemmarna Àr i nulÀget följande lÀnder invalda i rÄdet: Albanien, Brasilien, Ecuador, Gabon, Ghana, Japan, Malta, Moçambique, Schweiz och Förenade arabemiraten.

KĂ€lla: FN

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!