Ny ledare i Xinjiang – men Xis plan ligger fast

Ledarbytet i kinesiska Xinjiang ska lÀgga tonvikten pÄ företagande och innovation. Det kan ocksÄ vara ett subtilt sÀtt att inför Peking-OS försöka förbÀttra omvÀrldens syn pÄ regionen, som de senaste Ären mest prÀglats av kommunistregimens brutala förtryck mot uigurer, tror Kinaexperten Johan Lagerkvist.
–Man kan se det som en inrikespolitisk och diplomatisk manöver, sĂ€ger han.

En Àldre man i Peking tittar pÄ en karta över Kina, dÀr regionen Xinjiang syns uppe i det vÀnstra hörnet. PÄ bilden stÄr texten "etnisk enighet". Arkivbild.

En Àldre man i Peking tittar pÄ en karta över Kina, dÀr regionen Xinjiang syns uppe i det vÀnstra hörnet. PÄ bilden stÄr texten "etnisk enighet". Arkivbild.

Foto: Ng Han Guan/AP/TT

Kina2022-01-10 04:55

Övergrepp, förföljelse och tvĂ„ngsinternering. Nyhetstexterna om Xinjiang handlar oftast om rapporter om hur den muslimska minoritetsgruppen uigurer förtrycks.

Nu byter Kinas kommunistparti ut den exmilitÀr som de senaste Ären lett regionen. Anledningarna kan vara flera, bland annat en satsning pÄ ekonomisk utveckling, enligt en analys av nyhetsbyrÄn Reuters. En annan kan vara att regionen ska fÄ ett bÀttre rykte i omvÀrlden.

Den nye partisekreteraren i Xinjiang, Ma Xingrui, Àr en tidigare flygingenjör och företagsledare. De senaste Ären har han varit guvernör i Guangdong, en rik och högutvecklad provins i södra Kina, som ligger i framkant nÀr det gÀller teknik, ekonomisk tillvÀxt och viss industri.

Följer Xis plan

Att Ma Xingrui nu fÄr leda Xinjiang Àr enligt flera analytiker ett tecken pÄ att styret vill satsa pÄ företagandet i provinsen.

– Man vill nog signalera att hĂ€r kommer nĂ„got modernare och mindre hĂ„rdfört. Men det kan ju sĂ„klart vara fernissa, eller bara mĂ„larfĂ€rg pĂ„ den hĂ„rda struktur som redan Ă€r pĂ„ plats, sĂ€ger Johan Lagerkvist, förestĂ„ndare för Centrum för globala Asienstudier vid Stockholms universitet.

Enligt rapporter frÄn mÀnniskorÀttsorganisationer hÄlls över en miljon uigurer och andra muslimer fÀngslade i interneringslÀger i Xinjiang, och uppgifter om brutala förföljelser, massgripanden, tvÄngsaborter och tortyr har publicerats. Peking förnekar uppgifterna och pÄstÄr i stÀllet att det handlar om omskolningslÀger för religiösa extremister.

Under julhelgen talade Ma Xingrui enligt statliga kinesiska medier om vikten av att frÀmja skatte- och avgiftssÀnkningar och skapa en marknadsorienterad, rÀttssÀker och internationell affÀrsmiljö. Samtidigt lovade han att fortsÀtta förverkligandet av president Xi Jinpings plan för regionen.

Styret backar inte

Han sade Àven att det inte blir aktuellt att backa nÀr det gÀller den "stabilitet" som efter stora anstrÀngningar pÄstÄs ha uppnÄtts i Xinjiang. Johan Lagerkvist tolkar det som att centralmaktens plan att radera ut alla former av opposition i regionen ligger fast. Den "stabilitet" Ma Xingrui talar om har inneburit vÀldigt stora offer för de etniska minoriteterna dÀr.

– Man kan tĂ€nka sig att de hĂ€r lĂ€gren inte kommer att nedmonteras i första taget, de kommer att utvecklas, precis som man ska utveckla innovationsstrategier för ekonomisk utveckling, sĂ€ger Johan Lagerkvist.

– Ekonomisk utveckling, sysselsĂ€ttning och vĂ€lstĂ„nd Ă€r moroten som ska fĂ„ uigurer att hoppa pĂ„ moderniseringstĂ„get. Samtidigt, nĂ€r det gĂ€ller dem som hĂ„ller fast vid att religion, kultur, identitet och historia betyder nĂ„gonting sĂ„ kommer man att ta i med hĂ„rdhandskarna. De brĂ€nnmĂ€rks som terrorister och mot dem kommer nog den hĂ„rda attityden att ligga kvar.

NĂ€ra OS

Och att beskedet kommer sÄ nÀra OS i huvudstaden Peking i februari gör att tankarna gÄr till att den kinesiska ledningen genom personbytet har velat skifta fokus mer mot ekonomisk modernisering. Detta för att ta udden av den internationella kritiken mot hur Kina bryter mot mÀnskliga rÀttigheter i Xinjiang.

– Jag skulle inte sĂ€ga att det Ă€r avgörande, men att det i sĂ„na fall Ă€r ett ganska subtilt och smart sĂ€tt, sĂ€ger Johan Lagerkvist.

Ma Xingrui eftertrÀder exmilitÀren Chen Quangu som har varit partisekreterare i Xinjiang sedan 2016, samma Är som interneringslÀgren började byggas. Under Chens tid vid makten har rapporterna om brutala förföljelser, gripanden och tortyr avlöst varandra.

Fakta: Xinjiang och uigurerna

Minst en miljon, möjligen uppemot tvÄ miljoner, uigurer hÄlls i interneringslÀger i regionen Xinjiang. De fÀngelselika anlÀggningarna började byggas av myndigheterna 2016. Enligt FN-experter, vittnen och aktivister blir mÀnniskor dÀr skilda frÄn sina familjer, inlÄsta utan rÀttegÄng, politiskt indoktrinerade och utsatta för vÄld.

LÀgren Àr enligt Kina sÄ kallade omskolningslÀger, dÀr uigurer och mÀnniskor som tillhör andra muslimska minoritetsgrupper fÄr utbildning, som ett sÀtt att förhindra att terrorism och extremism fÄr fÀste.

Den autonoma regionen Xinjiang utgör en sjĂ€ttedel av Kinas yta och ligger i landets nordvĂ€stra hörn. Över 90 procent av omrĂ„det bestĂ„r av berg, öknar och svĂ„rforcerad terrĂ€ng. Regionen har omkring 21 miljoner invĂ„nare (2010), de flesta av dem tillhör turkisktalande, muslimska folkgrupper. Uigurerna Ă€r den största av de grupperna.

De senaste Ă„rtiondena har inflyttningen av hankineser – den största folkgruppen i Kina – varit stor till regionen, i takt med att utvinningen av bland annat olja och gas dĂ€r har ökat.

I kinesisk historieskrivning har Xinjiang alltid varit en del av Kina, men graden av inflytande har varierat. Uigurerna har ofta kÀnt större etnisk och kulturell samhörighet med sina centralasiatiska grannar och strÀvat efter oberoende.

PÄ senare Är har sjÀlvstÀndighetsambitionerna i regionen uppmÀrksammats genom flera vÄldsamma attentat och kommunistregimens kraftfulla reaktioner pÄ dessa.

KĂ€lla: Landguiden/UI, Reuters

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!