Vad Àr bakgrunden?
Den riktigt korta versionen Àr att tvÄ folk vill ha samma landomrÄde.
Det baseras pÄ att judiska och arabiska folkslag har levt i denna region, i stÀder som Gaza och Jerusalem, i Ärtusenden. Jerusalem blev tidigt en helig stad. Judarnas tempel dÀr nÀmns i Bibeln, och har gett namn till nuvarande Tempelberget. Och det var hÀrifrÄn som muslimernas profet Muhammed enligt traditionen steg upp till himlen efter sin död Är 632, frÄn en klippa dÀr Klippmoskén nu stÄr.
I sin nuvarande form kan spelplanen sÀgas ha ritats upp av kolonialmakten Storbritanniens agerande runt första vÀrldskriget. I utbyte mot stöd lovade britterna, dÀribland den legendariske Lawrence av Arabien, att araber skulle fÄ styra i omrÄdet. Samtidigt lovades judarna "en hemnation" i Palestina. AlltsÄ tvÄ motstridiga löften.
.
Andra vÀrldskrigets avgörande roll
Fram till och under andra vÀrldskriget behöll britterna makten i det som dÄ kallades mandatet Palestina. Men araberna visade ett alltmer vÄldsamt missnöje mot kolonialstyret, och Àven mot att den judiska minoriteten fick en vÀxande roll i samhÀllet.
Efter krigsslutet ville britterna lÀmna omrÄdet, samtidigt som vÀrldssamfundet ville ge judarna ett tryggt hemland efter nazisternas folkmord.
1947 tog FN fram en plan för Palestina dÀr man skulle dela upp omrÄdet i en judisk och en arabisk stat, med Jerusalem som "internationell stad" dÀremellan. Judarna sade ja, araberna ilsket nej. Men planen antogs med en stor majoritet i FN:s generalförsamling.
.
Varför har det utkÀmpats sÄ mÄnga krig?
Judarnas ja övergick den 14 maj 1948 till utropandet av Israels sjĂ€lvstĂ€ndighet. De arabiska grannlĂ€nderna anslöt sig dĂ„ till palestiniernas vĂ„ldsamma motstĂ„nd, vilket innebar storkrig. Israelerna hade dock förberett sig vĂ€l, och kunde erövra mer territorium Ă€n vad som legat i FN:s plan. Ăver 700 000 palestinier flydde frĂ„n hem de ofta haft i generationer och bor Ă€n i dag som flyktingar i bland annat Gaza.
De följande decennierna utkÀmpas flera krig mellan Israel och arabstaterna. Det mest avgörande var kanske Israels stora seger i sexdagarskriget 1967. Israel lade dÄ under sig bland annat stora delar av VÀstbanken, omrÄden som skulle ha varit avgörande för en palestinsk stat vid en fredsuppgörelse. Nu lever 700 000 israeler i mestadels nybyggda bosÀttningar dÀr.
.
Vilka Àr det som strider?
Det Àr det hÄrdfört islamistiska Hamas som nu har gÄtt till angrepp mot Israel. Hamas har rötter i Muslimska brödraskapet, och stöd frÄn Iran och Turkiet. Organisationen har en vÀpnad gren, al-Qassam-brigaderna, men Àr i sin helhet terrorstÀmplad av bland annat bÄde EU och USA.
Sedan organisationen tog makten 2007 har levnadsförhÄllandena kraftigt försÀmrats i Gaza. Det har Àven inneburit att det numera finns tvÄ palestinska styren. Ett religiöst prÀglat pÄ Gazaremsan, och ett mer sekulÀrt pÄ VÀstbanken med Palestinska myndigheten, PA, under ledning av president Mahmud Abbas. Trots att hans mandat gick ut 2009 har han suttit kvar eftersom inga val har hÄllits sedan 2006.
I vilken mÄn palestinsk demokrati rÄder dÀr Àr dÀrmed högst ifrÄgasatt. Korruptionen Àr ocksÄ utbredd. Samtidigt Àr de palestinska styrena vingklippta av en ofta hÄrd israelisk ockupation. All kontakt med omvÀrlden Àr kraftigt reglerad.