"Alla sjuka" – hård migrantvinter i Bosnien

Ingen vill ha dem där och få vill hjälpa dem bort. Vintern är allt annat än ljus för tusentals flyktingar och migranter på tröskeln till EU.

Flyktingbarn i ett övergivet hus utanför Velika Kladusa i Bosnien-Hercegovina den 15 januari. Arkivfoto.

Flyktingbarn i ett övergivet hus utanför Velika Kladusa i Bosnien-Hercegovina den 15 januari. Arkivfoto.

Foto: Kemal Softic/AP/TT

Politik2021-01-28 07:25

I Velika Kladusa, alldeles vid gränsen mellan Bosnien-Hercegovina och Kroatien, saknar elvaåriga Zeinaf Jabar att gå i skolan.

– Jag är kvar här, går inte i skolan. Jag saknar skolan mycket. Vi bara gör "The Game" och kommer tillbaka om och om igen, berättar hon för nyhetsbyrån Reuters utsände.

"The Game" är vad migranterna och flyktingarna i området kallar försöken att smita in i EU över gränsen till Kroatien, utan att bli upptäckt.

Det är inte enkelt. Kroatiska gränsvakter stoppar nästan alla – och ofta med tuffa tag, som lett till fördömanden från allehanda hjälporganisationer.

Zeinaf kommer från Irak. Hon bor med två syskon och föräldrar i ett övergivet hus som de delar med en familj från Afghanistan.

– Titta! Hon är sjuk. Han är sjuk. Alla är sjuka. Var är våra mänskliga rättigheter? undrar pappa Halaf

"Oacceptabelt"

I området kring Velika Kladusa beräknas ett par hundra flyktingar och migranter uppehålla sig i enkla tält och övergivna byggnader.

Totalt hyser Bosnien-Hercegovina runt 8 000 migranter och flyktingar från främst Asien och Afrika. Merparten är i officiella läger, även om drygt 3 000 på sistone fått klara sig själva under allt värre förhållanden, enligt uppgifter från Danska flyktingrådet (DRC).

De senaste dagarna har såväl Human Rights Watch (HRW) som International Rescue Committee (IRC) larmat om situationen.

"Det är oacceptabelt att tusentals sitter fast i så omänskliga förhållanden vid Europas gräns. Den fruktansvärda situationen är också ett vittnesmål om de stora bristerna i EU:s migrationssystem", säger Imogen Sudbury från IRC i ett uttalande från i måndags.

"Oroad och upprörd"

Inom EU-kommissionen finns rejält med frustration över situationen. Inrikeskommissionär Ylva Johansson, med ansvar för asyl- och migrationsfrågor, försöker få myndigheterna att öppna upp ett läger som stängdes så sent som i höstas på grund av lokala protester och motstånd mot migranterna.

– Jag är väldigt oroad och faktiskt också lite upprörd över situationen i Bosnien-Hercegovina. Vi sade att "ni måste öppna Bira igen", så att de som har bott i det dåliga tältlägret kan flytta in till det välfungerande vinterstandardiserade vinterlägret. Men de regionala och lokala ledarna ville inte det, berättar Johansson på väg in till ett webbmöte på torsdagen med EU-ländernas inrikes- och justitieministrar.

– Det är klart att det är frustrerande när EU har finansierat ett läger, bara tre mil ner "längs gatan" som är vinterutrustat och så öppnar man inte det av politiska skäl.

Hjälpintresset svalnat

Coronapandemin har rejält minskat på flykting- och migranttrycket mot Europa. Men samtidigt har också hjälpintresset svalnat rejält.

Många av migranterna på den bosniska landsbygden – framför allt de unga männen – har ytterst liten chans att få asyl om de lyckas ta sig in i EU. Det hindrar dem ändå inte från att försöka.

Hjälporganisationerna vill att EU ökar trycket på myndigheterna i Bosnien-Hercegovina, men vill också se EU-åtgärder – både när det gäller hur europeiska gränsvakter agerar, men framför allt i diskussionerna om en ny "asyl- och migrationspakt".

"Föregå med gott exempel"

Pakten ska diskuteras vid EU-ländernas inrikesministermöte under torsdagen.

"Ett perfekt tillfälle för EU att föregå med gott exempel och skrota de mest skadliga delarna i det nuvarande systemet och ersätta dem med humana och hållbara alternativ. Om de misslyckas kommer tusentals asylsökare att fortsatt stå inför oändligt lidande i Bosnien-Hercegovina och andra platser", tycker Imogen Sudbury från IRC.

Någon snabbt genombrott är dock inte att vänta. Ylva Johansson räknar med att ländernas migrationsministrar behöver träffas "på riktigt" för att på allvar närma sig varandra.

– Man måste ha väldigt realistiska förväntningar. Det har varit noll ministermöten live sedan jag presenterade pakten. Och det är klart att på en videokonferens kommer du aldrig att nå några riktigt väsentliga kompromisser eller positionsförflyttningar, säger Johansson i Bryssel..

Fakta: EU:s asyl- och migrationspakt

U-kommissionen lade i september 2020 fram sitt förslag till ny migrationspolitik. Här är några av de viktigaste delarna:

* Snabbare gränshantering, med id-, hälso- och säkerhetskontroller inom fem dagar, varpå personer från länder som sällan har asylskäl förs till en uppsnabbad process med asylbeslut inom tolv veckor.

* Utvidgade regler för att föra över asylsökande från ankomstlandet till länder de har koppling till, exempelvis via syskon, tidigare studier eller arbete.

* Obligatoriskt deltagande för alla medlemsländer vid krislägen, antingen genom att ta emot asylsökande som anlänt till ett hårt pressat EU-land eller att hjälpa till med hemsändande av personer som inte fått rätt att stanna i EU.

* Ökat fokus på hemsändande genom tillsättande av en särskild EU-koordinator och en expertgrupp.

* Oberoende övervakning för att undvika att flyende trycks tillbaka utan att ha fått sin sak prövad. Dessutom förbud mot kriminalisering av frivilliga hjälpinsatser, exempelvis till havs.

Förslagen har diskuterats av EU:s medlemsländer under hösten 2020, men har inte hunnit särskilt långt på grund av fortsatt oenighet samt frånvaron av fysiska ministermöten under coronapandemin.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!