Trumpkritik kan kosta Cheney hennes toppjobb

Hon stod upp mot Donald Trumps falska pÄstÄenden om ett riggat val. Nu tyder mycket pÄ att Liz Cheney petas frÄn sin post som Republikanernas tredje mÀktigaste i representanthuset. Voteringen handlar inte bara om hennes framtid, utan Àven partiets.

Wyomingrepublikanen Liz Cheney har kritiserat expresident Donald Trump – vilket kan komma att stĂ„ hennes karriĂ€r dyrt.

Wyomingrepublikanen Liz Cheney har kritiserat expresident Donald Trump – vilket kan komma att stĂ„ hennes karriĂ€r dyrt.

Foto: J. Scott Applewhite/AP/TT

Politik2021-05-12 05:02

Wyomingrepublikanen Cheney har upprepade gÄnger attackerat expresident Trump för "den stora lögn" som han har spridit om valfusk vid presidentvalet i november.

Republikanerna Ă€r nu vid en vĂ€ndpunkt – antingen accepterar eller avvisar man Donald Trumps lögner, skrev Cheney i en skarp debattartikel i tidningen The Washington Post i förra veckan.

"Vi mÄste vara modiga nog att försvara de grundlÀggande principer som stödjer och skyddar vÄr frihet och vÄr demokratiska process. Jag tÀnker göra det, oavsett vad de kortsiktiga politiska konsekvenserna blir", skrev hon.

Votering planerad

Nu har sanningens timme kommit för juristen Cheney, som suttit i representanthuset sedan 2017 och genom sin roll som gruppledare Àr kongressens mÀktigaste republikanska kvinna. PÄ onsdag eftermiddag svensk tid möts partigruppen och dÄ planeras en votering om Cheneys ordförandeskap, skriver minoritetsledare Kevin McCarthy i ett brev enligt tidningen USA Today.

Som frÀmsta skÀl anger han partiets ambitioner att ta tillbaka majoriteten i representanthuset vid nÀsta Ärs kongressval. Interna konflikter mÄste lösas sÄ att de inte tar kraft frÄn detta, enligt McCarthy.

SvÄrsmÀlt kritik

Liz Cheney Àr en av bara tio partikamrater i kammaren som röstade för att Trump skulle stÀllas inför riksrÀtt för uppvigling efter den dödliga attacken mot Kapitolium den 6 januari.

Det kostade pĂ„. Cheney stĂ€lldes inför en form av förtroendeomröstning redan i februari. Den klarade hon enkelt med röstsiffrorna 145–61. Men dĂ€refter har partikamraterna funnit hennes fortsatt svidande kritik mot expresidenten allt svĂ„rare att smĂ€lta.

SÄ sent som pÄ tisdagen skÀllde hon ut sina partikamrater för att de inte stÄtt upp mot Trump.

– Att förbli tyst och ignorera lögnen stĂ€rker lögnaren. Jag kommer inte att delta i det, sade Cheney i representanthuset pĂ„ tisdagskvĂ€llen, enligt Reuters.

– Jag kommer inte att luta mig tillbaka och se pĂ„ medan andra leder vĂ„rt parti pĂ„ en vĂ€g som överger rĂ€ttsstatsprincipen och ansluter i den tidigare presidentens korstĂ„g för att undergrĂ€va vĂ„r demokrati, fortsatte hon.

Donald Trump har fortfarande ett mycket starkt grepp om Republikanerna. Han Àr populÀr bland vÀljare och har framstÀllt sig sjÀlv som ett slags kungamakare inför nÀsta Ärs val. MÄnga kongressledamöter Àr rÀdda för att stöta sig med honom.

Trump sjÀlv har kallat Cheney för en "krigshetsare".

I Trumps hÀnder

Röstar partigruppen för att peta Cheney frÄn ledarplatsen pÄverkar det inte bara hennes framtid och möjligheter till omval 2022. Det Àr Àven ett tydligt tecken pÄ att Republikanerna verkligen Àr Donald Trumps parti.

54-Ă„riga Cheney, som Ă€r dotter till den tidigare vicepresidenten Dick Cheney och som jobbade pĂ„ utrikesdepartementet under George W Bushs tid, tillhör en annan falang av partiet. Bush, hans tidigare utrikesminister Colin Powell och senatorn och tidigare presidentkandidaten Mitt Romney finns bland hennes meningsfrĂ€nder. De Ă€r alla mer mittenorienterade och har tagit avstĂ„nd frĂ„n "trumpismen".

Stefanik ny ledare?

Realpolitiskt anses Liz Cheney dock vara mer principfast konservativ Àn den 36-Äriga New York-republikanen Elise Stefanik, som av allt att döma kommer att ersÀtta henne. SÄvÀl Kevin McCarthy som kammarens nÀst högste ledare, partipiskan Steve Scalia, stÄr bakom hennes kandidatur.

Harvardutbildade statsvetaren Stefanik har varit representanthusledamot i sex Är och var ursprungligen en mittenorienterad politiker som 2017 röstade emot Donald Trumps skattesÀnkningar och senare stödde ett lagförslag som förbjöd diskriminering pÄ grund av sexuell lÀggning.

Men de senaste Ären har hon vÀnt, möjligen efter att ha sett hur stort inflytande Trump har över republikaner i hennes hemdistrikt i norra New York. Under den första riksrÀtten (som handlade om huruvida den dÄvarande presidenten pressat Ukrainas styre för egen politisk vinning) försvarade hon helhjÀrtat Trump, vilket fick honom att dubba henne till en "ny republikansk stjÀrna".

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att rÀkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nÀsta president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhÀngare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte som han höll pÄ temat "RÀdda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina pÄstÄenden om systematiskt valfusk och pÄstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhÀngare att gÄ till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land lÀngre", sade den dÄvarande presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till vÄld nÀr hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig sÄ lÄngt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och sÄvÀl senatorer som representanthusledamöter fick sÀttas i sÀkerhet.

Fem mÀnniskor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrÀttsÄtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. RÀttegÄngen hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgÄtt, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fÀllande dom vilket inte nÄdde upp till den tvÄ tredjedelsmajoritet som krÀvs för att belÀgga nÄgon med skuld i ett riksrÀttsÀrende.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!