Turkiet Àr under president Recep Tayyip Erdogans styre en stÀndig huvudvÀrk för flera NatolÀnder, och relationen inom försvarsalliansen Àr redan infekterad.
Trots kraftig avrÄdan frÄn USA har Turkiet köpt luftvÀrn frÄn Ryssland. Relationerna med Frankrike har ocksÄ försÀmrats avsevÀrt under Erdogans tid vid makten, dels pÄ grund av Frankrikes delaktighet i kriget mot IS i Syrien, dÀr man stöttat kurdiska styrkor, dels pÄ grund av landets politik mot islamism, som har vÀckt turkisk vrede. Och den gamla konflikten mellan Grekland och Turkiet om kontroll över Egeiska havet har blossat upp pÄ nytt de senaste Ären.
ââTurkiet Ă€r irriterat pĂ„ USA, Europa och vĂ€stvĂ€rlden i allmĂ€nhet, sĂ€ger Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Samtidigt Àr Turkiet, som har den nÀst största militÀrmakten i Nato och en viktig geostrategisk position vid Svarta havet, en av alliansens viktigaste medlemslÀnder.
Diplomatiska pÄtryckningar
Visst kan de lÀnder som vill se Sverige och Finland som medlemmar i Nato utfÀrda sanktioner och olika diplomatiska pÄtryckningar. Men det behöver enligt Aron Lund inte betyda sÄ mycket för Turkiet, som har en annorlunda syn pÄ hur man bygger inflytande Àn vad till exempel Sverige har.
ââMan stĂ€ller sig i vĂ€gen för en massa beslut, och flyttar bara pĂ„ sig om man fĂ„r nĂ„gonting i gengĂ€ld. Om folk blir irriterade under processen, sĂ„ rycker man pĂ„ axlarna. Det viktiga Ă€r vad man fĂ„r i slutĂ€ndan. Med den attityden Ă€r man inte lika sĂ„rbar för diplomatiska protester och arga uttalanden, sĂ€ger Lund.
Det krav som turkiska diplomater och Erdogan fört fram för att Sveriges och Finlands medlemskap i Nato ska godkÀnnas Àr bland annat ett utlÀmnande av flera personer i Sverige som Turkiet klassar som sÀkerhetshot. Detta vore svÄrt att genomföra, ens om viljan fanns, med tanke pÄ det svenska rÀttsvÀsendets utformning.
ââFrĂ„gan Ă€r om Turkiet vet om det, sĂ€ger Aron Lund.
Kongressen bestÀmmer
En annan frÄga som kan bli aktuell i eventuella förhandlingar Àr vapenförsÀljning. NÀr Turkiet köpte luftvÀrn frÄn Ryssland upphörde USA med sin vapenexport till landet.
Men frÄgan om att sÀlja vapen till Turkiet ligger inte i USA:s president Joe Bidens hÀnder, utan kongressens, sÀger Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier pÄ Stockholms universitet.
ââOch det hĂ€r kommer bara irritera kongressen, som ser Turkiets agerande som utpressning, sĂ€ger hon.
BÄde Jenny White och Aron Lund tror att Erdogans agerande delvis ocksÄ kan bero pÄ att han försöker trissa upp det inhemska stödet inför nÀsta Ärs parlaments- och presidentval.
ââNya opinionssiffror visar att turkiska vĂ€ljare Ă€r positivt instĂ€llda till att neka Finland och Sverige intrĂ€de. Han och hans parti har övertygat befolkningen om att vĂ€st behandlat Turkiet orĂ€ttvist, och att man inte tagit frĂ„gan om sĂ€kerhetshot mot Turkiet pĂ„ allvar, sĂ€ger White.
Dalande vÀljarstöd
Att Erdogan stÄr upp mot vÀst fÄr honom att framstÄ i god dager, vilket han Àr i desperat behov av dÄ hans vÀljarstöd dalat i takt med att den turkiska ekonomin havererat.
ââHan har egentligen ingenting att förlora förutom sitt rykte. Och det Ă€r Ă€ndĂ„ redan ganska sönderslitet, sĂ€ger Jenny White.