Ukrainakonflikten på fem minuter

Varför Ukraina?

Ryssland och Ukraina har en gemensam historia, såväl i närtid som längre tillbaka. De folk och länder som utvecklats till Ryssland och Ukraina har sitt ursprung i Kiev och riket som uppstod där på 900-talet.

Tusen år av historia senare ingick såväl Ryssland som Ukraina i Sovjetunionen, Ukraina endast överskuggat av Ryssland i form av makt och yta inom unionen. 1954, 300 år efter fördraget i Perejaslav då delar av nuvarande Ukraina svor trohet till Ryssland, gav Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov bort Krimhalvön till Ukraina från Ryssland. 1991 kollapsade Sovjetunionen varpå Ukraina och Ryssland blev självständiga nationer.

Vad är det som händer?

Ända sedan självständigheten har Ukraina, Europas näst största land till ytan, vacklat mellan att närma sig EU och att närma sig Ryssland – det politiska styret ofta påhejat av en splittrad befolkning. 2014 bröt dödliga protester, med centrum på Självständighetstorget (Majdan) i Kiev, ut mot den Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj och hans regering. Janukovytj flydde till slut landet och under hans efterträdare närmade sig Ukraina EU.

Under den tidiga våren 2014 annekterade Ryssland Krim i strid med internationell rätt, och gick in med styrkor i regionen Donbass i östra Ukraina. Delar av länen Donetsk och Luhansk styrs i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva. 21 februari i år förklarade Rysslands president Vladimir Putin Luhansk och Donetsk som självständiga territorier och beordrade in "fredsbevarande styrkor".

Varför nu?

Någon lättbegriplig och heltäckande punktlista över varför Putin och Ryssland nu antar en kraftigt aggressiv framtoning gentemot Ukraina finns inte.

Det som händer nu är i många avseenden en fortsättning av konflikten som pågått sedan 2014, en konflikt som hittills krävt omkring 15 000 människors liv.

– Rå militärmakt är tillbaka i Europa. Det får vi leva med framöver, säger Johan Norberg, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i en intervju med TT.

Under 2021 och 2022 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och över 100 000 soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket. Ryssland krävde samtidigt att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Vad kommer att hända?

Högst osäkert. Konflikten har som sagt historiska kopplingar men hur det hela slutar beror på en lång rad sammanlänkade faktorer.

Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, säger att "Ukraina till varje pris kommer att försöka se till att det inte utbryter nya strider" när de ryska styrkorna rör sig in över gränsen.

– Ukraina kommer att reagera på det som en aggression att Ryssland går in med ytterligare trupp på ukrainskt territorium. Det är en upptrappning av konflikten, men det är inte säkert att Ukraina kommer att bemöta det militärt, det skulle ge Ryssland den anledning till angrepp som man letar efter, säger han till TT och fortsätter:

– Jag ser två vägar framåt, dels att Ryssland skickar in styrkor i rebellområdena för att frysa konflikten, dels att Ryssland använder Donetsk och Luhansk som en grund för att anfalla andra delar av Ukraina.