Europa köper fler vapen – Ryssland säljer färre

De europeiska Natoländerna har de senaste åren ökat sin vapenimport med 65 procent, enligt en rapport från fredsforskningsinstitutet Sipri. Den dystra utvecklingen – som inleddes redan i samband med Rysslands annektering av Krim 2014 – visar att möjligheterna för nedrustning och vapenbegränsning nu är ännu mindre än tidigare, säger Pieter D Wezeman, senior forskare om vapenöverföringar vid Sipri.

– Det är ett tecken på att länderna verkligen ser militära medel som det viktigaste svaret på den ökade hotbild de ser i Europa.

Den ökade europeiska importen är inte oväntad i och med kriget i Ukraina, säger Wezeman. Vapenimporten är bara ytterligare ett sätt att belysa att säkerhetsläget i världen inte ser bra ut.

– Det visar helt enkelt att det i stora delar av världen finns en tro på att just vapen spelar en viktig roll i att försvara länder och förebygga konflikter.

Ryska stridsplan till Iran

I och med Rysslands anfallskrig blev Ukraina under fjolåret världens tredje största vapenimportör. Från 1991 och fram till slutet av 2021 importerade landet få större vapen, något som ändrades drastiskt i samband med invasionen i februari i fjol.

Indien är fortsatt världens största importör, men även Saudiarabien och Qatar sticker ut. Iran, som mellan 2018 och 2022 praktiskt taget inte köpte några större vapen alls, har nu beställt 24 stridsflygplan från Ryssland.

Kriget i Ukraina visar sig också i exportsiffrorna. Världens vapenexport har i tre decennier dominerats av USA och Ryssland, men nu vidgas gapet dem emellan.

"Sorg för ryska regimen"

Medan USA:s export har ökat har Rysslands minskat med 31 procent. Rysslands export till Indien, som länge varit den största mottagaren av ryska vapen, minskade med 37 procent. De enda länderna dit Ryssland på sistone exporterat fler vapen än tidigare är Kina och Egypten.

– Detta verkar vara en sista ökning av kinesisk vapenimport från Ryssland, säger Pieter D Wezeman och fortsätter:

– Allt tyder på att Kina nu byggt upp en egen vapenindustri, delvis baserad på det som importerats från Ryssland tidigare.

Enligt Wezeman är det troligt att Rysslands vapenexport kommer att minska ytterligare till följd av invasionen av Ukraina – inte minst då Ryssland prioriterar vapenproduktion och leveranser till de egna väpnade styrkorna. De hårda sanktionerna mot landet spelar också in, samt att länder som USA pressar andra att inte köpa ryska vapen.

– Det är med stor säkerhet en sorg för den ryska vapenindustrin och den ryska regimen, säger Wezeman.

Svenska vapen heta

Totalt sett minskade dock vapenöverföringarna i världen under 2018–2022, jämfört med 2013–2017.

Importen till enskilda länder med stora geopolitiska spänningar ökar dock kraftigt, konstaterar Sipri. Bland annat ökade Japans vapenimport med 171 procent, Sydkoreas med 61 procent och Australiens med 23 procent. Främst handlade det om fler långdistansvapen i ljuset av den växande hotbilden från Kina och Nordkorea.

Samtidigt är svenska vapen eftertraktade. På Sipris lista över världens största vapenexportörer 2018–2022 placerar sig Sverige på 13:e plats.

Trots de stora militära stödpaketen under kriget är Ukraina dock inte den största mottagaren av svenska vapen. Merparten går i stället till USA, Pakistan och Brasilien.