Här blottas Vagnhärads historia

Under grästorvorna utkristalliseras ett skepp och skålgropar. Med varsam hand blottar arkeologerna Anette Färjare och Sven-Gunnar Broström Vagnhärads och Trosas historia. "Det är ovanligt stora skepp" säger Sven-Gunnar Broström.

Sven-Gunnar Broström för kritan med van hand över hällen och snart framträder båtar.

Sven-Gunnar Broström för kritan med van hand över hällen och snart framträder båtar.

Foto: Tommy Kägo

VAGNHÄRAD2019-08-06 15:25

Han för med van hand en vit krita över bergshällen. In i skåror och fördjupningar, som för den oinvigde framstår som årtusenden av slitage av stenar och jord som nötts mot berget, drar han kritan. Men så framträder det klart och tydligt att det är ett skepp med rorsmän.

– Jag har säkert gjort det här på tusen olika hällristningar, säger Sven-Gunnar Broström, som numera kan titulera sig hedersdoktor vid Umeå universitet.

Han bor i Tumba och har intresserat sig för hällristningar i hela landskapet Södermanland, ett projekt som planeras att ges ut i bokform. Till sin hjälp har han Anette Färjare från Trosa. Hon mäter ut var gräs och mossa kan tas bort för att blottlägga mer av hällristningen vid Lånestahedens naturreservat i Vagnhärad.

Det var hösten 2016 som arkelogen Roger Wikell upptäckte en tidigare okänd hällristning. Ristningen kan dateras till bronsåldern, cirka 3000 år gammal. Ristningen som synliggjorts är bara en del av en större bild på hällen, som till stor del består av kalksten.

Då när ristningen gjordes var Trosaån, i dag cirka 500 meter från naturreservatets gräns, en vik till Östersjön och Lånestaheden befolkad. Sedan fyra år tillbaka är Lånestaheden ett naturreservat med flera gravrösen – och nu även hällristningar.

Hällristningen som blottlagts kan vara en av Södermanlands största hällristningar, tror Anette Färjare.

– Och därmed ett viktigt tillskott till kunskapen om bronsåldern i området, säger hon.

Skälet till att det dröjt till nu att blottlägga hällen är fler. Ett är att hällen består av urkalksten, som lätt vittrar sönder om den friläggs. En annan är att man nekades tillstånd av Trosa kommun och länsstyrelsen eftersom hällen ligger inom ett naturreservat och natura 2000-område, som är särskilt skyddsvärt.

Tillstånd har getts för tre kvadratmeter.

– Kan vi visa att vegetationen inte tar skada kommer vi att ansöka om att frilägga hela ristningen nästa år, säger Anette Färjare.

Ytterligare bilder framträder och dokumenteras och vid en vidare utblick över området torde mer gömma sig under torvorna.

Men Roger Wikell, 54, som upptäckte hällristningen, får inte dela Broströms och Färjares entusiasm. Han dog hastigt tidigare i somras.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om