– Miljön, utsläppen, skolan. Det är bara samma saker hela tiden. SD tar upp ämnen som ingen annan vill prata om, jag tror att det var därför så många röstade på dem, säger Moa Grönvall, niondeklassare på Hedebyskolan.
Hon ansluter sig därmed till det många andra valanalytiker säger. Det fanns ett tomrum i debatten, och i det tomrummet var det någonting som skavde. Något som fick 12,9 procent av alla röstande svenskar att lägga sina röster på SD.
Trosa kommun ligger strax under snittet. 12,2 procent röstade på SD i valet till riksdagen. Men mellan orterna är skillnaderna stora. 10,1 respektive 10,3 procent valde SD i Trosa och Västerljung; 15,9 procent gjorde det i Vagnhärad.
– Jag tycker inte alls att det är konstigt om man ser till analyserna av vilka som röstar på Sverigedemokraterna. Det är väldigt stora, socioekonomiska skillnader mellan Trosa och Vagnhärad, säger Peter Johansson, SO-lärare på Hedebyskolan.
Moa är hans elev. Han instämmer i hennes analys: valrörelsen, liksom det offentliga samtalet över huvud taget, har lämnat en hel del att önska.
– Man har inte velat fördjupa sig i frågor om segregation, exempelvis. Det har lämnat fältet öppet.
Trosa är en liten kommun. Bara 11 700 personer bor här. Ändå är kommunen mycket segregerad, menar Peter Johansson. Hans kollegor Kalle Eriksson och Matts Andmarken – den senare rektor – nickar instämmande. Titta på efternamnen på klasslistorna, säger de. Titta på taxeringskalendern. Titta på hur elevströmmarna går i det fria skolvalet – från Vagnhärad och Västerljung till Tomtaklintskolan i Trosa, men inte tvärtom.
– Samtidigt är Vagnhärad ett fint och bra samhälle, det ska understrykas, säger Matts Andmarken.
Ja. Vagnhärad är ett fint och bra samhälle, och Hedebyskolan är en skola där många elever trivs.
Moa Grönvall och hennes klasskamrater tycks i alla fall göra det. Det är håltimme och de sitter och hänger vid ett av borden i entrén. Någon har köpt en macka, en annan en Festis.
Politik? Tjavars. William Karlsson berättar nöjt att han röstade på FP i skolvalet.
– De står för bra saker. För skolan, säger han.
Skolvalet är ett kapitel för sig. 107 elever röstade på Hedebyskolan, och 27 av dem – över en fjärdedel, alltså – röstade på SD. Det gör partiet till störst på skolan, ett faktum som ingen runt bordet höjer på ögonbrynen åt.
– Alla får tycka som de vill, säger en i gänget.
Gilbert Ericsson, som för sin del skrev Zlatanpartiet på valsedeln, håller inte riktigt med. En stunds munhuggning uppstår.
Enligt läraren Peter Johansson blir det mycket av den varan i klassrummet. Och det tycker han är bra.
– Det absolut viktigaste är att inte stänga av dialogen. Jag väjer inte för de här diskussionerna. Men visst kan jag tycka att det är märligt att skolan förväntas fixa det som har med politik och strukturer att göra, säger han.
SD:s 26 procent i skolvalet ska man, enligt lärarna som SN träffar, ta med en nypa salt. "De vill bara balla sig" är vad Peter Johansson snappat upp, och Kalle Eriksson tror att det delvis handlar om att göra uppror mot, typ, honom själv.
– Jag tror att den rätta siffran är ungefär som i det riktiga valet, säger han.
– Ja, skolan är alltid en spegel av samhället, säger Matts Andmarken.