Ostlänken är den första viktiga pusselbiten i det stora projektet att dra höghastighetsjärnvägar genom Sverige för att binda samman Stockholm, Göteborg och Malmö. Men kostnaderna skenar. Hela projektet kan kosta uppemot 320 miljarder kronor. För Ostlänken var första budet 35 miljarder kronor men riskerar nu att landa någonstans mellan 45 och 70 miljarder kronor.
En svällande nota riskerar att försena byggstarten för Ostlänken, säger Trosas kommunalråd Daniel Portnoff (M).
– Den kan ta längre tid om den fördyras. Det finns en risk för försening ju längre förhandlingen tar. Det vore bra om regeringen sätter ner foten och säger att vi kan bygga första etappen.
Ser du en risk att stationen i Vagnhärad stryker med?
– Om staten bestämmer sig för att bara köra höghastighetståg till Göteborg och Malmö, då är Vagnhärad borta. Men vi har inga indikationer på att det är läget i dag. De är angelägna om att det regionala tågsystemet ska finnas, säger Portnoff.
Och det är Trosas inställning – hela poängen med Ostlänken och infrastrukturprojektet är att få plats med de regionala tågsystemen.
Därför fortsätter Trosa kommun med planeringen för en station i Vagnhärad. I början av februari inleds diskussionerna med Sverigeförhandlingen, som är utsedd av regeringen för att styra hur Ostlänken och höghastighetsprojektet slutligen ska utformas.
En stötesten är att staten – och Sverigeförhandlingen – kräver att kommunerna ska vara med och betala för infrastrukturen. Det ställer Nyköping och Trosa inte upp på.
– Statliga investeringar som det här borde finansieras av staten. Det kommunala bidraget handlar om kringliggande investeringar, och bostadsbyggande, snarare än att investera i spåren, säger Daniel Portnoff.
I december gav Trafikverkets planeringschef Lennart Kalander, besked till SN att utredningen om stationernas framtid görs förutsättningslöst.
– Det handlar om att titta på alla stationslägen. Det finns inga beslut på att förändra hur det ser ut i dag, sa Kalander då.