– Den stora drömmen var en långsegling. Så när jag såg en annons om en segling över Atlanten bestämde jag mig för att åka med, säger Elisabeth Uddenberg samtidigt som hon bläddrar i sitt fotoalbum.
I november var hon under två veckor en av passagerarna på en fullriggare med totalt fyra master och sexton segel. Seglatsen över Atlanten startade vid Kanarieöarna och gick över till den karibiska ön S:t Martin. Elisabeth berättar att besättningen var på cirka 70 personer och de tog hand om det mesta. Det var bara att njuta av tomheten och det oändliga havet som låg både framför och bakom dem.
– För mig var det en grej att få komma ut och som vanligt åkte jag ensam. Men det var helt underbart, fullständigt ljuvligt, säger hon och berättar vidare:
– Jag visste inte när jag anmälde mig hur många som trots allt skulle åka med. Vi var omkring 120 personer varav 20 stycken från Sverige. Vi njöt av det fina vädret och jag som även målar färdigställde två tavlor under resan. En av dem sålde jag till en medpassagerare.
Elisabeth lärde sig segla som nioåring vid sommarhuset på Dalarö. I dag står flera bevis på hennes äventyr till sjöss i bokhyllan, bland annat prisplaketter från klassiska segeltävlingen "Gotland runt".
– Jag var kapten på en av de första segelbåtarna som deltog i tävlingen med enbart kvinnlig besättning i början av 80-talet.
Resan över Atlanten skedde dock med fullriggaren "Star Clipper", cirka 110 meter lång och 15 meter på bredden. Dag efter dag och inte en ö, inte ett fartyg så långt ögat kunde se.
– Det var tyst och tomt, men plötsligt en dag dök det upp en liten prick i horisonten. Det visade sig vara en segelbåt på cirka 30 fot som befann sig mitt ute på Atlanten, säger hon entusiastiskt.
Men de fick även känna på dåligt väder.
– I två dygn var det styv kuling och ösregn. Då fick man hålla i sig och det var rätt mycket sjögång. Men inget obehag hände under hela resan, säger Elisabeth.
Vid ett av fotografierna i fotoalbumet står det "Land i sikte!". En kontur av ett landskap stiger upp från havet och den långa seglatsen började därmed nå sitt slut.
– Det är roligt att ha gjort den här resan och det är något jag skulle vilja göra igen. Men då ska det vara en mindre båt, med kanske 20 personer i besättningen, så att man får vara med och åtminstone styra!