– Vi måste tillsammans försöka lösa så att lokala producenter kan lägga anbud som håller kvalitetskraven vid en upphandling. Exempelvis så kan vi inte köpa in jordig potatis, vi tar inte in några jordiga produkter i våra kök ur hygiensynpunkt, säger Kerstin Tibbling, kostchef i Trosa kommun när SN når henne innan mötet.
SN har tidigare berättat om att Trosa kommun är bra på att servera ekologisk mat i förskolor, skolor och på vård- och omsorgsboenden. Det var en av flera frågor som diskuterades under ett öppet möte om skollunchen på Kyrkskolan i Västerljung på torsdagen i förra veckan. Ett femtontal personer var på plats och bland dem både kommunpolitiker, producenter och föräldrar.
– Vi lagar det allra mesta själva, och har en ambition utifrån vår måltidspolicy "Hållbara måltider i Trosa kommun" att handla ekologiskt och så närproducerat som möjligt. Den innebär också att vi lagar maten på ett så klimatsmart sätt som det går, säger Tibbling.
Hon får frågor som hur stora volymer handlar det om vid en upphandling och hur många år är en avtalsperiod? Men de berör även ämnen som varför serveras pannkaka och lättmjölk.
– Vi sa när vi började köpa närproducerad köttfärs att det rörde sig om 500 kilo, men det är mycket mer än det per år, så det är kul. Jag kan återkomma med exakta siffror till er, säger Tibbling och berättar vidare om skolmaten.
– Det är ett ganska hett ämne rent allmänt, och vi har riktlinjer från Livsmedelsverkets som vi går efter om vad som är bra mat i skolan.
Hon läser upp de råd som ges för deltagarna.
– Säker, god, integrerad, trivsam, hållbar och näringsriktig. Det är de här bitarna som vi vill att skolmaten ska vara. Maten i skolan är ett lärande, man ska inte glömma bort det och det är därför som vi inte bara serverar favoriträtterna. Vi vill ju lära barnen att lära känna mat i ett litet vidare perspektiv och inte bara äta det man tycker bäst om, säger Tibbling.
Ett annat ämne som diskuterades var transporterna. Köttet kan inte komma med en lastbil och grönsaker eller mjölk med en annan.
– Det ska vara en säker miljö för barnen, i dag har vi upp till fem leverantörer av livsmedel och det är lite mycket. Så det gäller att hitta samarbetsformer för att lösa alla praktiska frågor. Men kommunen kan inte åstadkomma något själva, det är spännande att få en dialog med både föräldrar och producenter tidigt i processen innan en upphandling, säger Tibbling.
Engagemanget var stort och samtalet kommer att fortsätta på nya möten i januari.