– För mig här det här en katastrof. Jag är också en mamma, med två små barn. Om jag tänker på alla kvinnor i min situation som står vid gränsen mellan Polen och Ukraina. Då sitter jag bara och gråter, säger, Ewelina Wroblewska, mammaledig egenföretagare.
Tillsammans med sin familj flyttade hon till Trosa för två år sedan, sedan ett år tillbaka hyr hon och hennes man en stuga på landsbygden utanför Västerljung. Det var åtta år sedan hon kom till Sverige från Stargard i Polen. Där hennes familj och vänner nu är fullt upptagna med att stötta ukrainska flyktingar som lämnat landet efter krigsutbrottet.
– De öppnar sina egna hus och tar in både barnfamiljer och ensamkommande flyktingar.
Ewelina ville också hjälpa till och gjorde inlägg i lokala Facebookgrupper där hon frågade kommuninvånare om de ville skänka saker.
– Jag tänkte att jag provar, men jag visste inte att folk skulle vara så fantastiska. Nu har vi fullt med allting som går att få. Jag är jättetacksam.
Ewelina tog kontakt med en kyrka i hemstaden som hjälper henne att fördela gåvorna på plats.
– Det är bättre att låta organisationer göra det. De vet vad som behövs. Det är allt möjligt, barnmat, blöjor, hygienartiklar, mediciner. Även husdjursutrusning och hundmat. De ska också skicka in saker till Ukraina. Främst mediciner, blöjor och barnmat, samt täcken och filtar.
Sedan krigsutbrottet har hundratals personer besökt Ewelinas stuga utanför Västerljung. Första transporten gick i onsdags och på lördag går en lastbil till.
– Jag tror det har kommit tre- eller fyrahundra personer. Men jag har inte hunnit räkna. Just nu har jag 65 sms i telefonen som jag inte hunnit läsa.
Under dagen har Tea Stoltz från Vagnhärad besökt Ewelinas hem för att bidra till insamlingen.
– Jag tänkte att kan jag bidra med någonting så gör jag det. Jag har två barn som växer så det knakar. Kläder, skor och filtar har varit familjens bidrag, säger Tea Stoltz.
Tidigare i veckan har det rapporterats att Polen inte kan ta emot mer insamlade kläder. Men Ewelina, som tar del av polska nyheter och har ett socialt nätverk på plats, delar inte den uppfattningen.
– Vid gränsen mellan Polen och Ukraina behövs inte mer kläder. Men i de polska hemmen som tagit emot ukrainska barnfamiljer behövs allting. Det finns massor med organisationer som efterfrågar saker fortfarande.