Tre barn med downs syndrom går på Kyrkskolan. Det finns även barn med andra typer av funktionsnedsättningar. De går i vanlig skolklass i så stor utsträckning som möjligt. Både för att de ska känna tillhörighet till en större grupp och för att det ska finnas en acceptans bland lärare och andra elever.
Den typen av inkludering är långt ifrån en självklarhet i vissa länder, där familjer känner skam och lärare vägrar anpassa undervisningen efter de som har svårt att hänga med. Det gäller i bland annat Sydafrika. Där är det många barn som inte ens når skolålder, över 50 procent med downs syndrom dör före sin andra födelsedag.
Läraren Anna Ljungström och fritidsledaren Ingrid Näsman deltog på World Downs Sydrome Congress i Kapstaden.
– Många föreläsningar handlade om att acceptansen för personer med downs syndrom inte finns. När vi berättade om hur vi har det här sa de att det lät för bra för att vara sant. På Kyrksolan är acceptansen bland både lärare och elever otroligt stor. Det kändes lite som att vi kom från framtiden, säger Ingrid.
Därmed inte sagt att skolan inte kan bli bättre. De lärde sig mycket på de tre konferensdagarna.
– Eftersom vi jobbar aktivt med inkludering ville vi se om vi tänker rätt och även få nya infallsvinklar. Vi pratade med vuxna med downs syndrom och deras föräldrar och hörde hur de upplevde skolgången, säger Anna.
– De med downs syndrom kunde sätta fingret på hur de vill ha det i skolan. Vi fick många bra tips om hur vi ska kunna nå de målen, säger Ingrid.
Kyrkskolans rektor Harke Steenbergen är nöjd med att skolan kunde skicka två representanter.
– Vi vill ligga i framkant när det gäller inkludering. Att skolan grundar sig i forskning tycker vi är väldigt viktigt, därför bestämde vi oss för att skicka dit dem. Jag ser det också som inspiration, både genom att få bekräftelse för det vi gör bra men även få reda på vad vi kan göra bättre, säger Harke.
Från Trosa kommuns sida vill man vara bland de 20 bästa skolorna i landet. Det ska uppnås genom att vara nytänkande, men även genom att lära av andra, som i till exempel Sydafrika.
– När jag och Anna kom därifrån kände vi att inkludering var ännu viktigare än tidigare. Vi fick belägg för att inkludering är BRA. Alla barn med särskilda behov borde få uppleva det, säger Ingrid.