De flesta kanske är bekanta med att någon i familjen åker och köper tidningen lagom till julklappsutdelningen. Hemma hos Elias Christensson, 16, har det aldrig behövts. Där har grannarna bytt jultomte med varandra. På senare år är det Elias själv som fått dra på sig tomtedräkten och det vita, yviga, skägget. Likaså den här julen.
Skillnaden i år var att han även agerade hyrtomte åt folk han inte kände.
– Jag tar 200 kronor för varje besök. Eftersom jag bor på internatskola, då jag studerar första året på Ökna naturbruksgymnasium, kände jag att jag behövde lite pengar. Då passade jag på att ta det här jobbet, även om jag lätt får tomteskägget i munnen, berättade Elias Christensson, när tidningen gjorde ett nedslag hemma hos honom på julaftonsförmiddagen.
När klockan ringde 07.00 var det dags att påbörja åtagandena. Först skulle en lista göras över vilka åtta familjer som skulle få besök av tomten, såväl i centrala Vingåker som i Läppe. Sedan var det dags att plocka fram tomtedräkten och klä sig i ordning.
– Det roligaste med det här är att få se alla barn som blir lyckliga och glada. Det är ändå barnens högtid. Sedan tycker jag att det bästa med julen är alla ljus och att alla är glada, trots att det är kallt och mörkt ute, sa Elias Christensson.
Dagen till ära hade Kung Bore tagit ett riktigt grepp om trakten. Några centimeter nysnö satt enligt Elias inte fel.
– En vit jul är alltid trevligt. Släden går lite lättare i snön. I kväll kommer jag att åka till nordpolen och äta tomtegröt.
Kommer tomten själv att hinna fira jul med sin familj?
– Absolut. När jag har varit på det sista besöket i kväll ska jag till mamma en snabbis. På juldagen blir det mer firande med familjen. Till de allra minsta har jag köpt mössor, både en hund- och kaninmössa.
Själv hade tomten önskat sig jaktkläder. Om han lyckades leverera dessa till sig själv var vid tidningens intervju oklart. Klart var däremot att Kalle Anka skulle bli av i sedvanlig ordning.
– Jag har tagit ledigt under den timme som Kalle Anka pågår. Det kan man aldrig tröttna på, utan är ett måste för mig.
Vad äter du helst på julbordet?
– Janssons frestelse, sa Elias Christensson.