Än är det mörkt i vår del av världen, men i dag infaller vintersolståndet – årets mörkaste dag som sedan vänder och det blir ljusare. Genrebild.
Våra klockor må vara av en annan uppfattning, men universum har en egen definition av natt och dag än den som människan har skapat. Ur ett astronomiskt perspektiv är det inte huruvida klockan är 1 eller 17 som definierar om det är natt eller dag, utan huruvida det är ljust eller inte. Ju fler timmar med dagsljus dygnet har, desto längre är dagen – och tvärtom.
Jorden snurrar som bekant runt solen, och det tar 365 dagar – det vill säga ett år – för den att gå ett helt varv. Lite mer exakt är det 365, 24 219 dagar, och det är för att kompensera för den där cirka fjärdedelen som vi var fjärde år har en extra dag: skottdagen, den 29 februari.
Sandra Andersson är klimatolog på SMHI och vet allt som är värt för gemene man att veta om vinter- och sommarsolstånd.
– Två gånger om året inträffar den tidpunkt då jordaxeln lutar som mest in mot eller bort från solen. På norra halvklotet – där Sverige ligger – inträffar sommarsolståndet vid den tidpunkt då lutningen gör att solen står som högst på himlen och därmed är uppe längst; alltså ger flest ljusa timmar. Vid vintersolståndet råder det motsatta förhållandet, säger hon.
På grund av skottårscykeln samt att vi har olika tidszoner på jordklotet, flyttas solstånden.
I Sverige inträffade sommarsolståndet under en lång följd av år alltid den 21 juni. År 2020, som var skottår, inföll dock sommarsolståndet strax före midnatt den 20 juni.
Sommarsolståndet infaller resten av det här århundradet alltid den 20 juni under skottår. Från och med år 2049 inträffar sommarsolståndet den 20 juni även under det andra året i skottårscykeln, och från år 2078 även det tredje året i skottårscykeln.
Vintersolståndet infaller av logiska skäl ett halvår senare. Den 21 december under skottår samt även det andra och det tredje året i skottårscykeln. Det fjärde året i skottårscykeln – vilket är i år – infaller vintersolståndet den 22 december.
År 2047 är det sista året det här seklet med vintersolstånd den 22 december. Därefter är det alltid den 21 december som gäller fram till 2084, då vintersolståndet kommer att infalla redan den 20 december under skottår.
– Tidpunkterna för sommarsolstånd och vintersolstånd kan beräknas långt fram i tiden. Men det finns några olika beräkningsmetoder med detaljskillnader, som kan skilja lite grann mellan olika källor. Men det är minuter det handlar om. Lite mer exakt hur dessa mätningar går till är mer en fråga för en astronom än en klimatolog, säger Sandra Andersson.
I dag klockan 4.27 inföll alltså årets vintersolstånd och vi vaknade till årets mörkaste dag. Men sen vänder det, som sagt. Om än långsamt.
– Till en början är det bara någon minuts extra dagsljus per dag. Sedan ökar kurvan gradvis snabbare och under en period under våren ökar ljuset som mest, med tio minuter varje dag.
Det är därför tveksamt om vi redan i morgon verkligen kommer att märka att det har blivit ljusare. Men på ett rent mentalt plan spelar det kanske roll för att uthärda mörkret – att veta att vi går åt rätt håll.
– Och jag tror säkert att många kan märka stor skillnad när de inser att nyss var det mörkt klockan fem, och nu är klockan halv sex och det är fortfarande ljust, säger Sandra Andersson.