– Hon där borta, vi får hålla lite uppsikt över henne, säger Ulf Thunell till Elin Beckman.
Elin tar ett par stadiga kliv i ladugården för att lokalisera det dräktiga fåret som närsomhelst kan var på väg att lamma.
På gården i Husby-Oppunda har lantbrukarparet drygt 125 nötkreatur och 65 tackor. Paret driver ett typiskt Sörmländskt jordbruk i många bemärkelser. Det finns en blandning av både djur- och växthållning på gården. Paret driver gården som ett företag och de strävar efter att öka effektiviteten samtidigt som man månad om djuren och vill få ned sitt egna ekologiska fotavtryck. Ett exempel som Ulf Thunell nämner är en satsning på solceller för att bli självständiga på el något som tillfälligt gått i stöpet efter förra årets torka.
Den största elförbrukningen sker under årets kallaste månader när det går åt elektricitet för att värma upp de ledningar som tillhandahåller djuren med vatten. Ladugårdarna där djuren hålls är av öppen konstruktion, där en del består av en vägg medan resterade väggar är öppna och djuren kan själva välja om de vill vara inne eller ute.
Djuren på gården betar gräs i hagarna på sommaren och fodras med ensilage, det vill säga gräset som odlas på vallarna, under vinterhalvåret. Djuren äter ingen spannmål eller kraftfoder. Av växtodlingen på gården används halmen till djuren som strö att ligga i och spannmålen går i första hand till human konsumtion.
– Vi var tidigare ekologiskt certifierade men gick ifrån det då vår fastgödsel som vi sprider på åkrarna inte räcker till utan vi är i behov av att lägga en liten mineralgödselgiva under våren på vallarna för att de ska få hjälp att börja växa, säger Elin Beckman.
Önskan om att kunna återföra kväve och fosfor från de kommunala reningsverken är stor men som det är idag vågar vi inte då reningen från läkemedelsrester, industriavfall mm inte är tillräckligt tillfredsställande.
Sedan länge står det klart att världen behöver minska sina koldioxidutsläpp för att medeltemperaturen på jorden inte ska fortsätta att öka. Samtidigt blir vi tack vare bättre levnadsvillkor allt fler i världen. Enligt FN förväntas jordens befolkning år 2050 vara 9,7 miljarder vilket är drygt 2 miljarder fler än idag.
Det gör också att vår matproduktion behöver förändras för att vi ska klara utvecklingen. Enligt Jens Sundström, lektor i bioteknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet, behöver det ske en tvåprocentig effektivisering jordbruket per år för att vi ska klara av att göda den växande befolkningen.
Utöver effektiviseringen anser han att det behöver ske en omläggning av kostvanor där det äts mindre kött och att en del av resurserna omfördelas till andra områden så som Afrika söder om Sahara.
– Vi behöver få ut mer av samma jordbruksareal per hektar än tidigare om inte Amazonas ska minskas något som skulle vara katastrofalt för den biologiska mångfalden, säger han.
Med den vetskapen anser Jens Sundström att anpassningar som måste till inom jordbruket inte kan syfta till att minska sin produktion för att få ned koldioxidutsläppen. Enligt honom vore det idealiska att jordbruket är hållbart samtidigt som det effektiviseras.
Jordbruket i Sverige och Sörmland har kommit långt i sitt arbete för att minska koldioxidutsläppen men enligt Ulf Thunell hämmas de på gården utav lagstiftning, dyr teknik samt behovet av att få bättre betalt för sina produkter
