Döda granar som paret inte har hunnit ta ner medans angreppet pågått. "Här har vi haft tur att det mest står tallar runt om", säger Carina Jansson.
– Vi hugger där vi måste, inte där vi vill, säger Anders Jansson, skogsägare i Vrena.
Han plockar upp en näve flis från den hög med stora träspån som ligger täckt av ett tunt lager snö bakom ladugården. Trädflisen kommer från barkborreskadad skog, eftersom träden inte duger att göra virke av. Delar av högen har redan forslats bort och blivit till underlag för ett utegym.
Anders och Carina Jansson har blivit tvungna att tänka i nya banor när barkborreangreppen blivit allt vanligare. Flis som marktäckare är en av idéerna. Några av träden ska dessutom bli till ett traktorgarage, förklarar Carina Jansson.
Paret driver Farneby Mellangården strax utanför Vrena. Det är en liten gård med 15 köttdjur, lite vallodlingar och ungefär 33 hektar skog, vilket är en yta ungefär lika stor som Brandkärr.
Även om de är små i skogsbranschen så har de god inblick i problematiken. De känner sig tvingade att avverka skog som de egentligen hade velat spara och det skapar ekonomiska problem. De visar ett litet parti i skogen där processen redan gått för långt. Döda träd står kvar som skelett bland friska tallar runtomkring.
– Det är mest tursamt att vi har tall runt om här, säger Carina.
Granbarkborrar dödar skog för Carina och Anders Jansson. Nu har de börjat göra flis, som kan användas som marktäckare av den skadade skogen.
Hon förklarar att det är viktigt att ta ner dem precis när angreppen startat, för att insekterna inte ska sprida sig.
Skogsägare som har skog intill varandra påverkas, eftersom insekterna inte bryr sig om kartgränser. De upplever att större bolag har mindre koll och att de skulle behöva hjälp av Skogsstyrelsen.
– Jag vet att Skogsstyrelsen inventerar och om de hittar något stort område, så kan de lyfta telefonen och meddela det till skogsägare. Markägaren kanske inte ens känner till det, säger Anders Jansson.
Anders och Carina vill spara en del tallar och lövskog på sin mark vid avverkningar – eftersom de klarar granbarksborrar – och hoppas på att träden ska växa sig större och bli mer värdefull. Branschen är för fyrkantigt uppbyggd, fokus ligger på effektivitet och kalhyggen, upplever de.
Sparade tallar kan vara bra för både plånboken och den biologiska mångfalden vid avverkningar. Men de blir också ett lättare byte för vinden.
– Det följer ofta en mall. Är du inte hemma den dagen maskinerna kommer är skogen borta, säger Anders.
– Vi får strida lite för vår egen skog, säger Carina.
Däremot tycker de att maskinisterna som kör skördarna är både duktiga och lyhörda. När de pratat med dem har de alltid sparat de träd som Anders och Carina vill ha kvar.