De flesta halkolyckor sker på promenadvägar eller parkeringar i bostadsområden. Kvinnor i åldern 50 till 80 år är starkt överrepresenterade i skadestatistiken och den vanligaste olycksföljden är frakturer på överkroppen.
Vinterväghållningsarbeten har två huvudsyften - att öka framkomligheten och minska halkrisken. För att hålla en gata fri från snö och is krävs att flera instanser gör sitt jobb, till exempel Trafikverket, kommunen och fastighetsskötare.
I en rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) jämförs vinterväghållningskostnaden med kostnaden för fotgängare som skadats i halkolyckor. VTI kommer fram till att personskadorna kostar kommunerna minst dubbelt så mycket som summan de lägger på vinterväghållning.
Samhällets kostnad för en personskada är enligt VTI från 200 000 kronor för en lindrigare skada, till flera miljoner kronor för allvarligare skador. Det här kan jämföras med de 550 miljoner kronor som hela Sveriges vinterväghållning kostar varje år.