Oro på Gripen efter larmen om självmord

Gripeneleverna ser det dagligen i sociala medier – ungdomar i samma situation som de själva, som skriver att de inte ser någon annan utväg än att begå självmord. Och även om skolgången innebär ett ljus i en osäker tillvaro för de afghanska eleverna, så finns mörka tankar ständigt närvarande.

27 januari 2017 05:00

Under det gånga året har minst tre ensamkommande ungdomar begått självmord i Sverige, och nätverket "Vi står inte ut" slog nyligen larm om att ensamkommande diskuterar kollektiva självmord i sociala medier.

18-åriga Rashid Bahadori och hans kompisar på Gripen känner igen de desperata ropen på hjälp. Hoten om självmord från andra afghanska ungdomar syns överallt i deras facebookflöden.

‒Alla pratar om det här i skolan. Folk är oroliga och jag känner till flera här i Nyköping som antingen har försökt eller funderat på att begå självmord. De vill hellre avsluta livet här än att åka till Afghanistan och bli dödade, säger Rashid.

För många av eleverna är tillvaron i skolan en trygghet. Här finns både kamrater och en kontakt med vuxenvärlden. Rashid säger att han är tacksam över det stöd som skolan erbjuder om man mår dåligt, men att det bara hjälper i stunden.

Han har nyligen fått ett första negativt besked från Migrationsverket på sin asylansökan.

‒När man går hem från skolan så börjar man må dåligt igen. Då kommer tankarna på vad som händer om man får avslag. Vi försöker ju hjälpa varandra också, men det är svårt. Vad ska man säga, att de ska försöka vara glada även om någon precis har fått avslag?

Atta Zamani, också elev på skolan, är inne på samma spår.

‒Även om jag pratar med någon så har jag samma problem efter en timme och tänker samma tankar. De kommer tillbaka hela tiden, säger han.

På Gripen finns tre kuratorer och en skolpsykolog, fördelat på 350 elever som är inne i asylprocessen.

‒Det räcker inte till på långa vägar, de är helt fullbokade. Vi kan göra korta saker som hjälper i stunden.

‒I förra veckan började vi med att gå ut på skolgården och skrika tillsammans. Först skrek vi, men efter ett tag började vi skratta i stället. Man måste ha sina känslor tillsammans så att man inte bara går hem och är ledsen, säger Cecilia Karlström rektor för introduktionsprogrammen på Gripen.

​Under fjolåret skärptes asyllagen och färre ensamkommande fick uppehållstillstånd. Tidigare tog Afghanistan bara emot egna medborgare som återvände till landet självmant, men ett nytt avtal med Sverige som slöts i höstas gör det möjligt att utvisa personer över 18 år med tvång till Afghanistan. Det senaste budet från regeringen är att man vill låta asylsökande som går i skola få slutföra sin utbildning. Efter det görs en ny bedömning utifrån hur situationen ser ut i deras hemländer.

Cecilia Karlström lyfter fram den långa och trubbiga asylprocessen som tärande för eleverna.

‒För två år sedan var man asylsökande en kort period, sedan fick man sitt uppehållstillstånd och sedan var det klart. Nu finns det elever som har varit här i 1,5 år och som ännu inte har varit på sin första intervju med Migrationsverket. Jag förstår inte varför det tar så lång tid.

Larm om psykisk ohälsa och hot om självmord bland eleverna spiller över även på skolans personal, med en ökad oro och belastning som följd.

‒Det görs väldigt mycket arbete utanför arbetstid, på kvällar. Jag har nära kontakt med ett tiotal elever på facebook. Det kan vara så att någon skriver något på sin facebook, som man blir orolig över, då vill man ha ett livstecken, säger läraren Lisa Dixon Kassman.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Tobias Johannesson