Debatt: Skolan måste bli mer jämlik

En förutsättning för en jämlik skola är att resurserna fördelas efter elevernas behov. Vi kommer därför stärka det statliga stödet för likvärdighet, skriver Annika Hirvonen Falk (MP med flera.

En förutsättning för en jämlik skola är att resurserna fördelas efter elevernas behov. Vi kommer därför stärka det statliga stödet för likvärdighet, skriver Annika Hirvonen Falk (MP med flera.

Foto: Alexander Olivera/TT

Nyköping2019-10-01 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nyligen presenterade regeringen reformer för en mer jämlik skola. En grundläggande tanke med det svenska skolsystemet är att alla elever i hela landet ska ha samma möjlighet till en bra utbildning, oavsett vilka föräldrar de har. Så är det tyvärr inte i dag.

Därför gjorde Miljöpartiet med utbildningsminister Gustav Fridolin stora satsningar under förra mandatperioden på att återupprätta jämlikheten i skolan.

En förutsättning för en jämlik skola är att resurserna fördelas efter elevernas behov. Skolor med tuffare förutsättningar behöver helt enkelt mer resurser. Vi kommer därför stärka det statliga stödet för likvärdighet, de så kallade Fridolinpengarna, med 4,9 miljarder år 2020 och 6,2 miljarder år 2021.

Vi vet att lärarbristen är ett av skolans största problem och skolor med störst utmaningar har svårast att rekrytera behöriga och erfarna lärare. För att göra läraryrket mer attraktivt och stärka rektorernas pedagogiska ledarskap måste vi se till att lärare och rektorer har möjlighet att utvecklas professionellt genom hela yrkeslivet. Därför inrättar regeringen nu ett nationellt professionsprogram som ger en sammanhållen struktur för erkännande, utveckling och användande av kompetens. Vi satsar också på att förstelärare på skolor som har det tuffare ska få 10 000 kr mer i lön. Samtidigt ger vi de lärare vi redan har möjlighet att komplettera sin utbildning och bli behöriga att undervisa i fler ämnen, årskurser och skolformer.

Genom fler lärarassistenter kan de lärare vi har lägga mer av sin tid på undervisningen. Därför fördubblar vi nu satsningen på lärarassistenter till en miljard kronor årligen från och med 2020, vilket motsvarar närmare 6 000 fler lärarassistenter.

Om skolan ska vara bra för alla barn måste kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och specialpedagogik öka. Vi satsar på fler speciallärare och specialpedagoger och fortsätter att satsningen på vanliga lärares möjligheten att lära sig specialpedagogiska verktyg, så att den kan anpassa undervisningen utifrån var varje elevs behov. Målet är att varje lärare ska få den kunskapen redan på lärarutbildningen.

Ett hållbart samhälle bygger på att alla elever ges likvärdiga möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Faktorer som bostadsort, familjebakgrund, kön och etnicitet får aldrig avgöra skolgångens kvalitet. Runt om i landet arbetar skickligare lärare hårt för att skapa en trygg och lustfylld skolgång för våra barn.

Läs mer om