Kyrkan tillber inte statsministern

De politiska partier som fortfarande deltar i kyrkovalen har vunnit på detta, skriver Bengt-Olof Dike.

De politiska partier som fortfarande deltar i kyrkovalen har vunnit på detta, skriver Bengt-Olof Dike.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Debatt2019-11-19 05:27
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vem tillbeds i Svenska kyrkans gudstjänster och mässor – statsminister Stefan Löfvén eller Herren Gud?

Docenten i kyrkohistoria i Strängnäs stift, Klas Hansson, vet svaret, trots att frågan ställs till honom, sedan han i en nyutkommen bok, ”Kyrkomöte och partipolitik” (Artos), vädrat kritik mot de politiska partierna i kyrkovalen. Han har i Dagen (16/10) varnat Moderaterna för att återvända till dessa val. Och M-stämman nyligen ville inte det. En förlust för M, då frånvaron cementerar S som överlägset största parti i kyrkomötet. Är det bra?

Hanssons åsikter om kyrkan har applåderats av andra röster – mest utanför kyrkan – vilka kallar de demokratiska beslutsorganen där som partipolitiska arenor, som vore det Stefan Löfvén som är huvudperson i kyrkan. Kritikerna bortser ifrån att kyrkomötet har en läronämnd, som utformar läran. För Hansson är detta elementärt; han vet att samtliga biskopar och några övriga teologer utgör denna läronämnd. De valda ledamöterna ägnar sig i kyrkomötet huvudsakligen åt ekonomiska, organisatoriska och indelningsfrågor. Och de är utsedda i demokratiska val – i direktval, precis som riksdags-, region- och kommunfullmäktigeledamöterna är.

Varför passar inte denna ordning? Kanske därför att de partier, som ställer upp i kyrkovalen – S, C och SD – tillsammans har så starkt stöd att detta överskuggar de så kallade oberoende nomineringsgruppernas. I valet 2017 fick partierna nästan 55 procent av rösterna. En av de oberoende grupperna, Frimodig Kyrka, som också dundrar mot partinärvaron, erhöll knappt 4 procent och förlorade två av sina 12 mandat i kyrkomötet. 

Är det valresultaten, som dikterar docentens kritik? Detta som han är part i målet: Hansson är nämligen aktiv i nomineringsgruppen POSK (Partipolitiskt Oberoende), i Strängnäs stift. Ett intressant faktum.

Kyrkan har en kyrkoordning, KO, där det framgår att hon ”bekänner en enda Gud – Fadern, Sonen och den Heliga Anden – som skapar, frälser och ger liv”. I varje gudstjänst och mässa läses unisont Trosbekännelsen – och det är inte tron på Stefan Löfvén eller Annie Lööf det gäller. Kyrkan är en kristen kyrka, predikstolen ingen politisk tribun. 

Debatten måste hyfsas. I demokratiska val får vem som helst ställa upp. Vill Hansson förbjuda partierna att konkurrera om kyrkoväljarna, precis som de gjort i nästan ett sekel?