Debatt Att komma tillbaka till skolan efter en helg eller ett lov borde kännas förväntansfullt, men stället kommer många tillbaka till skolan med en ångestklump i magen. De får ofta ta emot kränkningar eller så trivs de inte i skolan av andra orsaker. Vilka har ansvaret för att alla trivs? För mig är svaret enkelt: skolpersonalen! 

I Sverige har vi skolplikt till årskurs 9. Därav anser jag att skolpersonalen har ett stort och viktigt ansvar att se till att elever upplever god trivsel. Detta är tyvärr inte dagens sanning. Undersökningar som gjorts inom detta område visar att många elever blir illa behandlade i skolan. “Friendsrapporten 2019” visar att var fjärde elev i årskurs 4-9 upplevt någon form av kränkning under det senaste året. 

Trivsel i skolan är en viktig förutsättning för att kunna koncentrera sig under lektionerna samt lära sig viktiga saker. Om en elev känner sig ensam och mobbad, kan det leda till bland annat psykisk ohälsa vilket i sin tur leder till sämre studieresultat. Det innebär att alla inte får samma förutsättningar till att göra vad de vill i framtiden. 

Att det ännu inte är obligatoriskt med trivselgrupper i skolan tycker jag är skrämmande. Hur ska de höga siffrorna med antalet utsatta, minska om vi inte arbetar för att få fler att trivas? Trivselgrupper underlättar även för de som inte vågar berätta för någon att den blir illa behandlad. I “Friendsrapporten 2019” framgår det att 21% av eleverna i årskurs 6-9 som blivit utsatt för någon kränkning, inte har berättat det för någon vuxen. En anledning till det, kan vara att lärare ofta förnekar mobbning genom kommentarer. Ett klassiskt exempel som många kan känna igen är: “Hen slår dig eftersom att hen kanske är kär i dig”.  I och med detta höjs acceptansnivån. Vuxna reagerar inte alltid när barn skriker glåpord till varandra och det gör det svårare för skolpersonal att förstå när det faktiskt pågår mobbning. 

En orsak till att skolpersonal inte prioriterar arbete med trivseln, kan handla om att det saknas tid och resurser. Många tycker att det är viktigare att lägga tiden på skolämnen. Men om fler elever trivs, kommer fler vilja komma till skolan och om dåligt beteende inte accepteras kommer alla gynnas av det. 

Sammanfattningsvis tycker jag att trivselarbetet borde prioriteras mer i skolorna för att ge alla elever samma chans till att vilja gå till skolan. I framtiden hoppas jag att de årliga rapporterna visar bättre resultat än vad de gör nu, år 2019.