Sjukhusen i Sörmland är i desperat behov av att moderniseras och det borde regionen har gjort för länge sedan. Lokalerna är slitna och lever inte upp till de rättmätiga förväntningar som patienter och medarbetare har. Moderaterna har i mer än tio år varit pådrivande både för att modernisera sjukhusen, men också för att kostnaderna ska vara rimliga.
De byggnationer som har genomförts och som nu planeras skulle ursprungligen ha kostat 3 155 miljoner och skulle ha varit helt klara vid årsskiftet 2019/20. Nu skenar kostnaderna och prislappen pekar på 4 632 miljoner – alltså 1 477 miljoner kronor mer!
Tittar vi närmare på Nyköpings lasarett skulle det ha kostat 530 miljoner kronor, och borde ha stått klart år 2016. Nu beräknas kostnaden till 1 132 miljoner kronor och planen är att de nya byggnaderna beräknas tas i drift först 2023. Kostnaden per kvadratmeter närmar sig den för Nya Karolinska.
Det är många i Nyköping som kunnat bevittna hur man påbörjade bygget väldigt plötsligt med att riva en del av gamla lasarettsbyggnaden i januari 2014. Det hela var väldigt bråttom, kanske för att det var val det året. Men sedan dess har det varit en grusgrop där i över 2000 dagar. Det imponerar inte.
Inte desto mindre måste sjukhuset moderniseras. Akutmottagningen är för liten och operationssalarna lever inte upp till dagens krav. Men att behovet är stort innebär inte att plånboken är det. Man ska komma ihåg att varje krona som i onödan läggs på betong tas från den mest prioriterade vården – inte den minst prioriterade.
Det många inte är vet är att entreprenören inte upphandlades på pris och kvalitet, utan på ett antal mjuka faktorer. Lika upprörande som sant är att man inte ens ställde frågor om priset!
Regionen bygger om sjukhusen på löpande räkning. Det kan man göra om man vet exakt vad man vill ha och vet vad det borde kosta. Men fakta är att Region Sörmland inte har kapacitet att göra egna kalkyler att ställa emot entreprenörens. Vi vet alltså inte om vi betalar ett rimligt pris!
Dessutom görs betydande avsteg från hur fakturor granskas innan de betalas. Man låter endast genomföra enstaka stickprov. Det räcker inte för att ha koll!
Den styrande majoriteten i form av S, C och Vfp uppvisar begränsad kunskap om hur avtalet är konstruerat. I SN den 9 februari säger Monica Johansson (S) att man har upphandlat på pris, att man inte bygger på löpande räkning och att hon ”vet på detaljen vad det kommer att kosta”. Sjukvården förtjänar bättre ledarskap!